- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 10. Carl Johan och hans tid (1817-1822) /
182

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ars storthing föranledde ett formligt förslag om motionernas
klassificering efter deras betydenhet, hvarefter ingen mindre
vigtig fråga finge till afgörande företagas innan alla vigtiga
vore behandlade l). Härtill må ock läggas den ännu så godt
som oinskränkta motionstiden. Först år 1821 beslöts, att i
allmänhet endast sådane förslag, som inom en viss tid
inlem-nats, skulle komma under behandling; kungliga propositioner
voro likväl ej denna inskränkning underkastade förr än år
1839, då motionstiden jemväl ytterligare förkortades2).
Osäkerheten i de parlamentariska formernas tillämpning vållade
mycken tidspillan och onödiga omgångar; samma fråga blef
understundom föremål för två olika betänkanden från skilda
kommittéer; någon gång sväfvade man i ovisshet om. hvad
som egentligen tillhörde storthinget och hvad dess särskilda
af delningar; gällande storthingsreglemente innehöll ock en
mängd stadganden, som i hög grad måst hindra den lugna
oafbrutna verksamhet, som för frågornas skyndsamma
behandling var önskvärd. Sammanträden egde i regeln endast rum
från kl. 9—2 med 72 timmes rast; ett förslag att de skulle
hällas från 8—2 och från 5—9 vann ej bifall. De oupp-

p. 425 f. Man får härvid ej förbise den vidsträckta
rättighet till förslags ingifvande, som är hvarje norsk undersåte
medgifven.

’) Förslaget härom, framstäldt af länsman Evjendt, ligger i
vä-sendtlig mån till grund för ännu (åtminstone i 1859 års
reglemente) gällande stadganden. Det upplystes år 1818
med anledning af detta förslag, att vid tiden för dess
behandling redan omkring 150 olika motioner blifvit väckta,
att omkring 90 särskilda ntskott varit tillsatta, hvilka måst
afgifva minst 100 särskilda betänkanden, oeh att ännu vid
Maj månads början, sedan storthinget varit samladt sin
lagliga tid af 3 månader, ej flere än högst 30 frågor kunde
sägas vara afgjorda. II: 2: 2 ff. Af återstående 138
förslager räknades till l:sta klassen (de vigtigare) ett antal
allenast af 43; de öfriga 95 ansåg man sig kunna hänföra
till de ovigtiga. En dylik klassindelning har alltfrån 1824
varit regeln. Munch-Rcnder. Den norske Stntsforfatnings
Jlistorie og Vuesen, p. 195.

2) Mtinch-Rieder 1. c. 1 reglementet af 1859 är motionstiden
bestämd till en månad; doek med undantag för vissa frågor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/10/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free