Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att vid tredje lagtima storthinget samma fråga ånyo
skulle upptagas, var att förutse. Till sina verkningar kunde
beslutet visserligen, af ofvan antydda orsaker, ej blifva af
synnerlig betydenhet; men för de allmänna grundsatsers skull,
som vid afgörandet mäste komma under öfvervägande, var
denna fråga särdeles egnad att tilldraga sig en liflig och
vidsträckt uppmärksamhet. Å ena sidan berördes här
medelbar-ligen en af tidehvarfvets mest brännande frågor. — den
monarkiska principens seger eller fall; och det var naturligt, att
de makter som samtidigt gjorde kraftiga ansträngningar for
dess upprätthållande annorstädes, ej skulle med likgiltighet
skåda behandlingen af en angelägenhet, som så nära rörde
adelsinstitutionen, hvilken, om den ej alltid faktiskt varit, dock
i spekulationen ansetts vara ett af kunglighetens fastaste stöd.
Å andra sidan — och denna sida af saken var i de förenade
rikena tvifvelsutan den som tilldrog sig mesta
uppmärksamheten, ehuruväl den svenska aristokratien ingalunda kunde
vara blind for den förra synpunkten, — gällde det att for
frusta gången pröfva verkningarne af Grundlovens stadgande om
konungens blott suspensiva veto. Två gånger hade stortliinget
fattat enahanda beslut; skedde det ännu denna tredje gång,
blefe beslutet lag, äfven utan konungens godkännande.
Carl Johan, som allt från början förutsåg i livad
riktning storthingets beslut skulle utfalla, men som derjemte
mottagit säkra bevis pä den föga angenäma uppmärksamhet, som
i utlandet egnades åt frågans behandling1), samt af andra
anledningar, till hvilka vi straxt återkomma, hade allt skäl att
söka förebygga obehagliga slitningar med de stora makterna,
sökte till en början genom ett än allvarsamt än vänligt
med-gifvande språk afvända det fruktade beslutet. Redan den 1 7
Febr. och innan frågan blifvit pa enskild väg bragt till tals,
afläts till storthinget en kunglig skrifvelse af hufvudsakligen
samma innehåll som den senast omnämnda af ar 1818; men
som derjemte antydde, att tidpunkten ingalunda kunde sägas
’) Af PalmBtjcnuis depechcr från S:t Petersburg ((. ex. den af
d. 24 Pehr. 1821) framgår otvetydigt att ryska styrelsen
med synnerlig uppmärksamhet följt, denna fråga* ntveekling.
Afakrifter i 8. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
