Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
håll, att konungen, sedan nu storthinget erkänt
principriktigheten af den föreslagna ersättningen, under samma dag
bekräftat lagen om adelns rättigheter. Den önskade formliga kungl.
propositionen om ny adels stiftande inlemnades den 7
Augusti 1) och behandlades jemte öfriga grundlagsfrågor, som Tid
detta storthing väcktes, vid 1824 års storthing. Vi skola
således i sinom tid till densamma återkomma’).
Med kännedom om adelsfrågans behandling och öde torde
det blifva oss lättare att riktigt uppfatta storthingets
förhandlingar om den dansk-norska liqvidationen. Från ett
föregående kapitel erinre vi oss, huruledes svårigheten att
samman-jemka de båda parternas stridiga anspråk föranledt ganska
allvarsamma förvecklingar med stormakterna samt till och med
for en tid rubbat det vänskapliga förhållandet mellan Carl
Johan och kejsar Alexander, och i samband dermed ingifvit
den förre tanken att genom ett konstitutionelt statsförbund
skapa en motvigt mot de mer eller mindre despotiskt styrda
stormakternas alltför skönjbara håg att, såsom ett slags
förmyndare, med den starkares rätt blanda sig i och föreskrifva
ledningen af de mindre staternas inre angelägenheter. Vi
minnas ock, att denna ansats i frisinnad riktning snart nog
saktades under intrycken af de i södra Europa utbrytande
hvälf-ningarne, inför hvilka inom kort Europas samtlige regenter
började känna sig bundne till ett solidaritetssystem till den
monarkiska principens försvar; samt att Carl Johan, under
så-dane förhållanden och för att undvika en samfåld mellankomst
från stormakternas sida, med de öfrigas samtycke antagit
England till skiljedomare och gifvit sitt bifall till en konvention,
genom hvilken den långvariga tvisten blifvit afgjord.
Det gällde nu att få denna statshaudling ocli de deri
intagne stadganden erkände af de norska folkombuden; men man
befarade, ocb det ej utan skäl, att detta ej skulle hafva sig
så lätt. Konungen hade visserligen, innan han ratificerade
konventionen af den 1 Sept. 1819 infordrat såväl norska regerin-
’) Bihang till Post- ocli Inrikes Tidn. för d. 10 Ang. 1821.
2) Utom stortliiugsförliandlingarue är vid utarbetandet af
ofvan-stående skildring rådfrågad Thainn uppsats om adel skåpets
uppliafvande i Norge. (I tidskriften Frej 1841, p. 241 fl.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
