- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 10. Carl Johan och hans tid (1817-1822) /
233

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utan allenast för ordnandet af en frän fordna tider och
förhallanden ärfd statsskuld, i alla hänseenden obetydlig mot den,
som tryckte Europas öfriga stater. Slutligen erbjödo Hambro
& Son ett län af 2,400,000 Spec. mot 6 proc. i ränta och
amortering samt återbetalning på 29 år l); det af Danmark
medgifna afdraget skulle dock komma lånegifvarne till godo.
Dessa vilkor voro just sädane 1821 års storthing tänkt sig
dem. På derom framstäldt forslag antogs också detta anbud
af storthinget med 46 röster mot 28. Minoriteten yrkade i
allmänhet på bankens anlitande, och det blef ock snarast mot
dem, bankstyrelsens protest mot de framställda planerna blef
riktad.

I samband med denna stora penningfråga sattes ock en
öfverläggning om lämpligheten att nu, till vinnande af mera
stadga i det inrikes penningväsendet låta bankens
silfverut-vexling taga sin början. Förgäfves yrkades emellertid —
med särdeles styrka af sorenskriver Knudssmi, — att en
utvex-ling al pari skulle beslutas till viss tid, förslagsvis 1828 eller
1829. Storthinget inskränkte sig till att besluta en
invex-ling frän och med 1823 års början efter kurs af 190,
hvil-ken sedan af bankstyrelsen efter omständigheterna finge
sänkas intill 175. Den härvid möjligen uppkommande vinsten
skulle användas till ökande af bankens fond O.

’) Det må anmärkas, att samtidigt långt mäktigare stater tingo
nöjas med lån efter 40 proc. kapitalafdrag.

2) Kursförbättringen gick emellertid hastigare än man tänkt.
Redan under loppet af år 1823 sjönk den till 165; vid
storthingets öppnande år 1824 var den endast 146.
Bankens ställning förbättrades under denna mellantid allt mer
och mer. Af banktillskottet utestod år 1823 endast 57,718
Sp. Utlåningen hade ökats till omkring 2* , millioner; åren
1821—23 tingo delegarne 4 proc. ränta, oeh mer nn
hälften af riksbankens skuld till banken var utbetald. Den
utelöpande sedelstocken var nära 4 mill. Sp. Aall: 1. c. p.

121 tv.

Dä storthingets beslut att upprätthålla sedelmyntets värde
blef bekant i Köpenhamn, stego de norska obligationerna
betydligt i pris. Hambro A Son sålde på en enda dag
dylika till ett belopp af 1,800,000 mark Hamb. B ko till 82
proc., och ett långt större antal hade kunnat afsiittas, om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/10/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free