- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 8. Carl Johan och hans tid (1814-1815) /
15

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 4

qvarteret hade generaladjutanten von Knesebeck (som
undertecknat den af kronprinsen uppgjorda
operationsplanen i Trachenberg) uppställt som grundsats, att man
icke borde füra fälttåget utöfver trakten af Långres,
och han hade i ett formligt betänkande utvecklat denna
åsifjt. Den bestriddes kraftigt af Pozzo di Borgo. De

o o o

närvarande engelska diplomaterna funno sig icke vuxna
att möta det Metternichska inflytandet, och ehuru
förstörandet af Napoleons makt, såsom deras
nationalfien-des, borde ligga dem nära om hjertat, fruktade de dock
oppositionens anlopp och predikade freden.

Ofvertygade om otillräckligheten af dessa
diplomaters förmåga, hade prinsen-regenten enligt de förbundna
makternas önskan skickat både sin engelska och sin
hanoverska utrikes minister, lörd Castlereagh och grefve
Munster, till det allierade högqvarteret, som då ännu
var i Långres. Båda voro af skiljaktiga tankar.
Munster såg sitt lands och Europas frälsning endast i ett
kraftigt fortsättande af kriget och förklarade sig emot

O O O

hvarje underhandling. Castlereagh deremot röstade för
freden och förenade sig med Metternich för att afråda
kejsar Alexander från vidare framträngande i Frankrike;
både Hardenberg och Nesselrode understödde denna
mening. Alexander deremot genom Stein och Pozzo

o o

di Borgo uppmanad till krigets kraftiga fortsättning
fur att störta Napoleon, vederlade de grunder med
hvilka man sökte stödja denna mening och förklarade
att han skulle ensam och utan fremmande hjelp fortsätta
kriget, samt frågade konungen af Preussen hvad beslut
han fattat. Fredrik Wilhelm dolde ej sina
betänkligheter, men slutade dock med den förklaring, att han icke
skulle skilja sig från kejsarn. Så förenade man sig om
krigets fortsättning; och Alexander medgaf, å sin sida,
att de vid samma tid i Frankfurt inledda
fredsunderhandlingar skulle få åter upptagas på en kongress i
Chatillon sur Seine. Den 28 Januari öfverenskom man
om formen och vilkoren för denna underhandling. Man
ville gemensamt och i Europas namn underhandla, in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/8/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free