- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 8. Carl Johan och hans tid (1814-1815) /
43

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 4

låta besvära sig närmade sig för att tala med honom
om sitt uppdrag.

Prinsen afbröt honom, innan ban föga hunnit säga
mer än ett par ord, och utan att mottaga Carl XIII:s
bref tager han ordet för att förklara, att ban ej egde
att emottaga dylika meddelanden från konungen nf
Sverige, och i detsamma befallde lian en af sina embetsmän
med hög röst uppläsa den proklamation, hvarmedelst Norge
förklaras oberoende och prins Christian landets regent.

Rosen, som ingenting förmodar, öfverraskades. Prins
Christian sade till honom: »Jag har ej kunnat motsätta
mig denna enhälliga önskan uttryckt af ett folk, hvilket
anförtrott mig sina öden», och ban fortfor i en patetisk
tonart: »Ni ser, att de rättigheter, eder herre åberopar,
äro inga, och Norges folk tillbakavisar dem likaså långt
som de slafveriets fjettrar, man skulle vilja pålägga det.
Sveriges anspråk äro orättvisa, och de för landets
uthungrande och underkufvande anbefallde åtgärderna äro

o o

barbariska» n).

Rosen, till hälften förvånad, till hälften förtretad,
svarar: »E. II. har tagit ett beslut, som skall kunna
kosta Er sjelf och landet dyrt. Men i denna sakernas
ställning är min närvaro här onyttig, och jag ämnar
genast återvända för att aflägga min berättelse för
konungen».

I detsamma drager han sig tillbaka; men prinsen
uppfordrar honom enständigt att stanna åtminstone till
middagen: han vägrar det och afreser ofördröjligen.

På detta sätt uppdagades och förklarades Norges
oberoende, och Sverige är bedraget i de förhoppningar,
det grundat på sina tjenster, sina segrar och de fördrag,
det slutit.

I Norge skred man emellertid raskt till verket med
försvarsanstalterna och de medel som de kräfde. Bland
finansiella åtgärder som vidtogos i denna syftning
förtjena följande att nämnas.

Hänsyftning på blockaden af Norges hamnar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/8/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free