- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 8. Carl Johan och hans tid (1814-1815) /
51

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Sveriges afsigt är att vinna en förening med Norge!
Nåväl detta mål kan erhållas utan svärdsegg och medlet
är lätt! I stället för en mördande och oviss kampanj,
som skall kosta blod och millioner, skulle ni förena
med edert land icke allenast Norge, utan också danska
kronan . .. Den urgamla skandinaviska monarkien skulle
lätt åter uppstå i sin forna glans ... K i skulle förena
alla partier, ty sådana finnas lika väl i Sverige som i
Norge. Det finnes till och med en temligen
betydlig fraktion hos oss, hvilken föredrager föreningen med
Sverige, och grefve Wedel Jarlsberg står i spetsen för
detta parti; men han går ej samma väg som prins
Christian».

»Denne prins förenar med vackra egenskaper och
en upphöjd karakter de bästa böjelser för Sverige och
en djup vördnad för eder suveräns person ... II. M.
skulle hos honom finna en uppriktig tillgifvenhet och
ett stöd under sin regering .. . Eder kronprins är utan
tvifvel en krigare af första ordningen; men han är icke
legitim furste. Välj prins Christian till svensk
tronföljare, och de begge kronorne skulle blifva förenade!»

Ehuru djerft och tydligt detta språk var, höll dock
Essen god min, och svarade i en sardonisk ton genom
en anekdot, som vände bela förslaget i gyckel4).

Grefve Schmettau bragtes likväl ej ur sin roll. Han
framkastade en vink om prins Christians önskan att
personligt sammanträffa med Essen och omtalade att
prinsen för detta ändamål redan närmat sig gränsen;
men Essen svarade frimodigt: »Ni bör finna, min
general, att det ej på något sätt kan anstå mig att
sammanträffa med en prins, hvilken nyss höjt upprorets
fana och som sannolikt redan blifvit af sin konung
för-klarad för rebell». Grefve Schmettau som hade svårt
att bestrida denna hårda logik, sökte väl vindicera sin

*) Anekdoten anspelade på ett mycket kändt äfventyr, som prins
Christians gemål haft med svenska kapellmästaren Du Puis.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/8/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free