- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 8. Carl Johan och hans tid (1814-1815) /
87

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

87

Äfven denna fråga besvarades med ett enhälligt
»ja», under förutsättning att de förbundne noggrant
uppfyllde alla sina förbindelser einot Sverige.

Derpå förklarade prinsen för konseljen, att han
hade för afsigt att kraftigt påyrka fredens afslutande
såsom det enda medlet att rädda verlden från nya
olyckor, och att ban ville återvända till Sverige för att
bringa fördraget i Kiel till verkställighet. Man gjorde
rättvisa åt alla de skäl prinsen hade att se kriget
slutadt så snart som möjligt, och den gande fältmarskalken
Stedingk förklarade jemte Adlercreutz, att om prinsen
kunde draga sig tillbaka med arméen utan att blottställa
våra intressen med de förbundne, ban borde göra det,
men endast på detta vilkor. Denna mening rönte
enhälligt bifall af konseljen.

I detsamma uppreste sig prinsen. »Välan», sade
ban, »ni hafven uttalat eder mening. Förr än jag
under en så vigtig konjunktur fattade mitt beslut, har jag
bort hemta råd af edra insigter och eder
fosterlandskänsla; vi äro lyckligtvis ense». Och nu vände sig
prinsen till general Skjöldebrand. »Jag skall», sade han,
»skicka eder till kejsar Alexander för att gifva honom
del af mitt beslut. Jag skall anförtro eder ett bref till
kejsarn, och ni skall muntligt och utförligare för honom
förklara hvad jag ämnar anföra i min skrifvelse».

Derpå samtalade prinsen länge enskildt med
Skjöldebrand; han ingick oförbehållsamt och vidlyftigt i alla
de svårigheter som voro oskiljaktiga från hans
belägenhet, och han yrkade af alla krafter på freden för att
ej genom nya befarade olyckor i det inre af Frankrike
se sig och Sverige invecklas i vådor, hvilkas omfång och
utgång ban emotsåg med en lätt begriplig oro.

Skjöldebrand erhöll en skriftlig instruktion i
hufvudsaklig syftning att yrka på fredens snara afslutande,
och han egde tillstånd att visa den, om det någonstädes
blef fråga om föremålet för lians sändning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/8/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free