- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 8. Carl Johan och hans tid (1814-1815) /
101

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 I

gjort mig reda för den önskan E. II. betygat honom att
få återse honom hos Sig, och jag begagnar mig deraf
för att med E. K. H. inleda en brefvexling, den
omständigheterna göra mycket vigtig. De äro af hög
betydelse, dessa omständigheter; de äro kritiska! men de
skola aldrig kunna nedslå en Henrik IV:s landsman
lika litet som en hans afkomling. Jag ber E. H.
derföre hedra grefve Bouillé med hela sitt förtroende, och
sätta tro till hvad han skall säga Eder å mina vägnar,
isynnerhet då han kommer att tala med Eder om mitt
stora förtroende, min rättmätiga aktning och alla de
känslor, hvarmed jag förblifver, min herr bror, E. K.

H:s tillgifne broder T , .

D Ludvig)).

En ganska väl underrättad person har yttrat, att
prinsens uppförande emot Bouillé till en böljan var
kallt och besvärande, men när han genomläst den
kungliga skrifvelsen, sade han under det han öppnade en
liten låda som han hade bredvid sig: »Se der ett
schatull som innesluter allt det dyrbaraste jag eger och åt
hvilket jag anförtror denna nya skatt. Säg kungen, säg
prinsarne, säg alla deras vänner, att jag skulle hafva
satt min ära och min lycka uti att tjena dem; men
omständigheterna äro starkare än min vilja. I öfrigt har
lyckan ännu icke sagt sitt sista ord; ännu är vägen
öppen för bourbonernas dynasti, och jag ålägger dem
att icke öfvergifva partiet. Försäkra prinsarne om hela
min tillgifvenhet, min kära grefve, och mottag mitt
farväl!» Då prinsen derpå uppreste sig, drog sig Bouillé
tillbaka, väl öfvertygad, att prinsarne och han sedan
sex månader voro föremål för en ofantlig mystifikation 5).

Grefve Bouillé hade äfven medfört bref från
friherrinnan Stael, baron Rehansen och grefve de la Gardie.
De öfverensstämde alla uti den punkten, att
prinsen-regenten afgjort bestämt sig för bourbonerna. Det hette
äfven, att Ludvig XVIII ämnade ofürdröjligen afresa

5) Jl’r Sarrans, a. st., p. 16 IV.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/8/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free