- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 8. Carl Johan och hans tid (1814-1815) /
115

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

satt åsido. Ett nytt fälttåg väntar oss. Det gäller nu
att veta, om de allierade skola förblifva trogne den ed
de svurit, ocb hjelpa oss att förskaffa fördragen helgd!
De hafva numera hvarken behof af mitt svärd eller af
mina råd. Jag går nu att vädja till tacksamheten och
redligheten allena. Jag trodde mig kunna föra eder till
Paris. Det skulle hafva varit ärorikt; men den stora
verldsdramen är slutad, och jag begifver mig ensam dit,
emedan Sveriges stora intressen påkalla min närvaro».

Derpå vände sig prinsen till general Adlercreutz.
»Jag anförtror eder», sade han, »högsta befälet öfver
arméen under min frånvaro. Ni skall underhålla en
daglig brefvexling med mig och hålla arméen färdig att

o O o o o

marschera hvarje ögonblick jag anbefaller er det. Eder
erfarenhet och edert mod skola alltid säga eder hvilka
medel böra användas för alla oförutsedda händelser, men
jag hoppas att intet numera skall inträffa som kan
förändra den allmänna ställningen».

Han afskcdade generalerna, och tvenne timmar
derefter satt han i sin vagn. Det var den 10 April.
Bland personer som åtföljde honom märkas hans enskilda
vän, fältmarskalken Stedingk och den tappre general
Cardell. Genom sina talrika förbindelser med de
bourbonska prinsarne och den gamla fransyska adeln
valfält marskalken mycket i tillfälle att tjena kronprinsens
intressen. Emellertid var man icke utan oro då man
såg prinsen begifva sig ensam till Paris utan armée
samt endast åtföljd af sine tjenstgörande officerare ’) och
tolf soldater af sitt lifgarde till häst.

Han påskyndade af otålighet sin resa. Innevånarne
i de provinser man genomreste kände icke bourbonerna,
och uttryckte hvarken ledsnad eller glädje, men den
hvita fanan svajar på kyrktornen, och vid denna syn,
en sorglig protest mot republikens och kejsardömets
ära, med hvilken hans egen var så nära införlifvad,

’) Grefve Brahe som kammarherre samt baronerna Stjerncrona,
Adlercreutz och Hjerta säsom adjutanter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/8/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free