- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 8. Carl Johan och hans tid (1814-1815) /
120

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120

några tvifvelsmål och något misstroende till framtiden.
Jag längtar lugna eder i fråga om min vänskap, och
jag skulle hafva kommit förr, om det varit mig möjligt;
men mitt hjerta har gått. mig i förväg».

Dessa få ord utsädes så välvilligt och naturligt, att
det var omöjligt att ej öfvertygas deraf. Emellertid
fullföljde Alexander:

»De triumfer som lagt Frankrike för våra fötter
böra ej vara föremål för er ånger; men jag förstår den
och den hedrar er! Men er framtid är dock alltid lika
ärofull och tryggad, ty ingenting skall numera kunna
hindra oss att leda i verkställighet de traktater som af-

gjort den skandinaviska halföns förening.–Hade ni

befunnit er i det förbundna högqvarteret under de sista
skickelsedigra veckorna, skulle måhända Frankrikes öde
varit i andra händer än det nu är; men Talleyrand var
vår ledstjerna och utstakade vägen för oss i denna
brydsamma och vådliga kris».

Kronprinsen dolde ej, i detta fall, det obehag han
erfor att se franska nationen åsidosatt när det gällde
att fastställa dess egna öden och utvälja dess nya dynasti.

»Men», återtog kejsaren, »Talleyrand hänvisade oss
alltid till senaten. Han kände bättre än vi ställningen
i Frankrike och synes fruktat nya katastrofer, om man
hänskjutit dessa stora frågor till den allmänna
folkmeningens afgörande. Han framställde för oss Ludvig
XVIII såsom en oundviklig princip, såsom den enda
fana, hvilken kunde förena sinnena omkring monarkien
och garantera de nya förhållanden som skola återknyta
Frankrike vid det europeiska samfundet. Edra
anmärkningar kunna vara ganska grundade; men kortligen
emedan saken är afgjord, bör man väl understödja hvad
som skett. Jag var vid tillfället blott ett passivt vittne.
Jag lät saken ha sin gång. Jag förband mig endast

o c o o o

att understödja det parti, hvarom man kunde blifva ense.
Se der min roll vid detta stora tillfälle. Ni känner för
väl mina enskilda känslor och den stora bestämmelse
jag tillönskade er, för att anklaga mig för partiskhet i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/8/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free