Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
af Danmark för att inbjuda denne suverän att ånyo
uppfordra prins Christian att foga sig efter sin pligt
och lemna Norge vid straff att behandlas som
upprors-makare emot sin konung och förklaras arfsrätten
förlustig till danska tronen.
2:o Efter att hafva af konungen af Danmark
er-hållit dessa order för prins Christian, skulle
sändebuden begifva sig till Norge för att förklara honom,
O c"> O 7
att om han ej lydde dessa order, hade suveränerna
beslutit förena sina krafter med Sveriges för att bringa
Norges öfverlemnande till verkställighet.
O O
Dessutom lät kronprinsen suveränerna förstå, att
om Sverige skulle blifva tvunget att med uppoffring af
sitt blod och sina skatter eröfra Norge, man ej kunde
fordra af det Pomerns afträdande.
Genom kejsar Alexanders bemedling bi föllos alla
dessa punkter af de andra monarkerna, och till och med
af lord Castlereagh. Derpå skred man till utnämnande
af de kommissarier, hvilka skulle såväl i Köpenhamn
som i Norge meddela kunskap om detta makternas
oåterkalleliga beslut. De voro å kejsar Alexanders vägnar
generalen grefve Orloff, å konungens af Preussen vägnar
major Mårtens2), å kejsarens af Österrike general
Stei-gentesch. Alla dessa herrar infunno sig hos
kronprinsen. som underrättade dem om föremålet för deras
beskickning och lemnade dem sina instruktioner jemte
uttryckande af sin önskan att de begåfvo sig omedelbart
till sin bestämmelse 3).
2) Densamme major Mårtens som vid Dennewitz skickades till
kronprinsen.
3) Under alla dessa öfverläggningar med suveränerna och deras
ministrar sökte kronprinsen, varnad som han var af det förflutna,
att isynnerhet öfvertyga sig om furst Metternichs pålitlighet.
Sjelfva grefve Nesselrode trodde sig i anledning häraf berättigad
yttra: »Jag trodde att E. K. H. icke skulle anse sig behöfva söka
andra vänner än oss. Förtro Er ej alltför mycket åt furst
Metternich. Han är ganska fin». Kronprinsen svarade, att ban
alltid fästat mesta vigt vid Rysslands redlighet och att han föga
räknat på någon annan än på kejsaren och på sig sjelf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
