- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 8. Carl Johan och hans tid (1814-1815) /
162

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162

ställa sig och som läto sig hänföras af
sjelfständighets-männens häftighet. Dessutom har man påstått, att det
bland de lärde och ungdomen i landet fanns en fraktion,
som ville förvandla Norge till republik under Englands
protektorat med den verkställande makten i händerna på
ett direktorium af 6 medlemmar och den lagstiftande
makten ensamt förbehållen nationalförsamlingen1); men de
som man utmärkte såsom ledarne af detta parti, hafva
sedermera ej velat medgifva tillvaron deraf. Det synes
hafva varit qvarlefvan af ett hemligt sällskap som
stiftades 1799 under namn af »det förenade Skandinavien»,
och hvars upphofsman var den sedermera som geograf
bekante Malte Brun: dess mål var att förena Nordens
trenne riken 2).

Efter en den 10 April hållen högtidlig gudstjenst i
Eidsvolds kyrka, samt granskning af fullmakterne och
de anbefallde adresserne till regenten, sammanträdde de
valde representanterne följande dagen i den för ändamålet
bestämda sal å Eidsvolds jernbruk. Prins Christian,
omgifven af sitt råd och rikets förste embetsmän,
öppnade riksmötet med ett tal, i hvilket prinsen erkände,
att det var representationens kall att gifva Norge en
grundlag, och anmodade den att sjelf för hvarje vecka
välja sin ordförande samt att utse en komité till
författande af konstitutionsförslaget. Prinsens tal var i
allmänhet hållet i en värdig ton, och gjorde ett lifligt
intryck på alla de tillstädesvarande; men efterföljande
ställe ogillades i hemlighet af alla dem som anade de
faror, hvarför han blottställde landet, och som visste,
att Sverige hvarken ville bestrida Norges frihet eller
dess rättigheter: afsigten med denna strof var utan
tvifvel att härda församlingens moral och offentligt
brännmärka alla dem, prinsen visste tillhöra oppositionen.
Den lydde som följer:

’) Så försäkras i en skrift, som allmänt tros härflyta från prins
Christians d. v. privatsekreterare, sedermera danska
geheime-amtsrådet Adler.

2) Jfr. fjerde delen, sista kap.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/8/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free