- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 8. Carl Johan och hans tid (1814-1815) /
199

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’215

honom onyttiga offer och han kunde icke dölja för sig
att han ensam mot det förbundna Europa rusade emot
egen och landets undergång, om han ej hastigt vände
om. Här ha vi nu nyckeln till hela hans eljest så
gåtfulla uppförande under fälttåget; nu veta vi, hvarföre
han befallde Fredriksstadts öfverlemnande, hvarför ban
vägrade att hålla stånd och leverera batalj vid
Kakke-stad, hvarföre han utrymde brohufvudet vid
Lange-næs, o. s. v.

Hvem kan numera undra, om med sådana
elementer till framgång och seger å ena sidan och till
motgångar å den andra, utgången af striden blef den vi
nu skola berätta?

Den 20 Juli uppsökte amiral Puke med stor
öfvermakt den vid Hvalöarne förlagde norska
skärgårdseskadern, och Fasting, som kommenderade henne, gjorde
min af att mottaga drabbning; men vinden som blåste
mot och strömsättningen hindrade de svenska skeppen
från att komma fienden nära, så att de slutligen måste
kasta ankar, hvarefter de norska kanonbåtarne följande
natten drogo sig enligt högre order undan inåt vestra
sidan af Christiania-fjärden 5).

En följd häraf var, att Hvalöarne blefvo utan
svårighet af svenska trupperna under general Mörner be-

5) Enligt kronprinsens order (af d. 24 Juli) borde Puke antingen
taga eller sänka norska flottiljen, och prinsen var öfvertygad, alt
P. vid detta tillfälle ej gjort sin pligt, emedan då han såg
omöjligheten att forcera den fiendtliga eskadern i följd af
motvinden och strömsättningen han hade bort genast skicka en
fregatt för att kringgå den och hindra den att komma undan; men
i stället stannar han i overksamhet hela dagen, skickar
parla-mentärer till Fasting och lyfter ej ankar för att kringgå honom
förrän kl. 3 e. m. Fasting svarar att han vill invänta natten,
och dä flyr han. Prinsen var ganska ond på P., och bannade
sedermera (i Fredrikstadt) ganska duktigt upp honom i kungens
närvaro. Man påstod, att det var af afundsjuka mot
skärgårdsflottan, som P. undvek striden och lät de fiendtliga fartygen
undslippa. Men vi afvisa denna anklagelse mot en allmänt aktad
chef, och afhålla oss från hvarje försök att inlåta oss på det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/8/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free