Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’214
den grundsats vi sjelfve uttalat för föreningen, och likväl
berodde allt af deras bistånd och enighet i detta fall.
Redan ingingo underrättelser från kongressen i Wien
att England och Ryssland stodo i uppenbar fiendskap
mot hvarandra, och kronprinsen som deraf fruktade
möjliga förvecklingar i norska frågan, skrifver af denna
anledning till grefve Engeström (22 Oct. 1814) »i ett
ögonblick då utsigterne för vår politik äro beroende af
den mer eller mindre enighet som kan förefinnas mellan
de stora makterna är det af väsendtlig vigt för oss att
O O
visa det föreningen kommit till stånd genom nationens
O O
fria vilja» o. s. v.
Han ville framför allt undvika allt hvad som kunde
såra den norska nationalkänslan, och betraktade Norge
såsom den yngre brödren i familjen, hvilken ban ville egna
lika kärlek och rätt som den äldre. Han såg icke Norge
O O
ur ensidigt svensk synpunkt, lika litet som han såg
Sverige genom den norska misstänksamhetens synglas. Hans
politik var mera upphöjd och framtiden torde nog en
dag intyga att hon äfven var den visaste. Vi erinra
emellertid om följande fakta:
Uti traktaten med Stor-Britanien (af den 3 Mars
1813) hade Sverige formligt förbundit sig, att den
ifrågavarande föreningen med Norge skulle verkställas
O O ö
»med all den skonsamhet och de afseenden som äro
möjliga och nödiga för A7orska folkets lycka och frihet»;
och genom en formlig not (af Okt. 18 4 2), som Björnstjerna
under sitt vistande i London på kronprinsens befallning
af-lemnade till lörd Castlereagh uttalades denna åsigt om
Norges förening som sjelfständigt rike med Sverige ganska
bestämdt; följaktligen kunde man ej i strid med fördragens
tydliga föreskrift påyrka någon amalgamation eller
sammansmältning i vanlig mening emellan de begge länderna, och
att åter vilja grunda Norges konstitutionella sjelfständighet
på samma grundvalar som i Sverige, d. v. s. med
ständer^författning o. s. v., hade förmodligen lika litet motsvarat
de föreställningar, norska folket billigtvis kunde göra sig
af hvad dess »lycka» och »sjelfständighet» kräfde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
