- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 8. Carl Johan och hans tid (1814-1815) /
218

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 18

Derpå afsände han den 19 generaldjutanten amiral
Gyllensköld till Petersburg för att underrätta Alexander om
stilleståndet och konventionen i ]Moss5), hvarefter ban,

braltar. Dä vi utgingo ur verken fjr att begifva oss till fästet
Gyllenlöw, träffade \i på vår väg ett trä-kors, af hvars inskrift
vi sågo, att det var här Cail XII slutade sin bana. Gripne af
vördnad fur hjeltens minne blottade vi alla ofrivilligt och liksom
af ingifvelse våra hufvuden och stodo med hatten i hand bela
tiden, vi tillbragte under betraktelser. Det var den enda
hyllning, ögonblicket tillät oss hembära denne krigares skugga».
Kronprinsen anhöll derjemte hos konungen om tillslånd för
arméen att på detta ställe uppföra en minnesslod, ett förslag,
hvilket (såsom vi veta) ännu icke gält i fullbordan!

*) Gyllensköld medförde ett bref till Alexander, hvilket vi meddela
i Bil. N:o 47. När han hunnit tvenne poslstationer nära
Petersburg, mötte han G. Löwenhielm på återvägen tdl Sverige
efter alt hafva till kronprinsens fulla belåtenhet uträttat det
vigtiga föremålet lör sin beskickning. Vi hafva nämt, att L. rest
genom natt och dag för alt genskjuta Alexander i Frankfurt. En
mängd högre officerare och ministrar vänta der vördnadsfullt vid
dörren till det kejserliga åkdonet, hvari Alexander sofver, medan
ingen vågar nalkas honom. Endast L. dristar sig uppstiga på
hjulet; han fattar sin gatnle vän grefve Tolstoy, som sitter vid
kejsarens sida, vid armen för att bedja honom väcka II. M:t;
men knapt har det lyckats honom besegra T:s tvekan, förrän
kusken med en pislcsmäll drifver hästarne framåt, och L. kastar
sig på sidan om vagnen utan hopp alt träffa kejsaren förrän i
Petersburg. Då L. här framförde sitt ärende till Alexander,
ville denne först invänta utgången af ürlows underhandlingar,
och när man sedermera erhöll nyheten om dessas misslyckande,
lyckades L. afvinna kejsaren en bestämd order för Bennigsen att
öfversvämma Holstein och danska halfön, och alt ockupera dem
unda till prins Christian lemnat Norge. Dessa order voro
bok-stafligt motiverade af de i L:s memorandum nyttjade ordalagen,
och emellertid var Alex. i fred med Danmark, och trots skenet
hade ingenting blifvit sannfärdigt bevisadt å detta hofs sida,
hvilket kunde berättiga utöfvandet af en dylik fiendtlighet. Af
en ganska skyldig grannlagenhet vände nu L. om med G. (ill
Petersburg för att återställa kejsaren ett dokument, hvilket ej
mera var nödvändigt; men Alexander svarade honom: »Behåll
del.’ Prins Christians uppförande berättigar Ull hvarje slags
försigtighet å er sida. Öfverlemna åt kronprinsen dessa order,
hvaraf lian är bemyndigad göra bruk i fall af behof». Kejsaren
tillade: »Jag skull skicka tnin adjutant Paul Suchtelen for alt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/8/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free