Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’305
till en folkresning. Ifall delta är de allierades afsigt, sire, skall jag
ined hela mitt inflytande och alla mina tillgångar understödja dessa
uppbåd. Jag är van att icke skilja min vilja från K. Mrs. Men
hvad vändning våra operationer än må taga, så besvär jag lider,
sire, att påskynda fredens afslutande. Jag besvär Eder det i min
oinskränkta vänskaps namn, samt för del intresse jag hyser för E.
Mrs ära och lycka. Ännu i dag hålla vi emellan våra händer
medlen att utgå ur denna kamp med heder och med ofantliga fördelar;
hvilka nyligen syntes oss omöjliga. Må vi frukta, att denna förmåga
att leda händelserna undslipper oss! Det ligger i sakernas naturliga
gång, att kejsar Napoleons moraliska och materiella makt ökas med
hvarje dag. De allierade hafva inträngt till hjertat af Frankrike;
K. M. har nästan under murarne af Paris vunnit en stor seger,
och likväl hafva vi icke sett att dessa stora tilldragelser, dem man
förmodade skulle blifva så afgörande, frambragt den minsta af de
verkningar, man väntade deraf. Hvaruti hafva vi selt Napoleons
moraliska kraft försvagad? Har slaget vid Brienne beröfvat honom
några anhängare? Hafva vi förvärfvat oss en enda sådan mer? Om
så lysande framgångar icke frambragt något resultat af detta slag,
återstår intet annat medel att besegra kejsar Napoleon, än del all
förslöra hans armée. Men skola vi kunna hoppas det, och böra vi
blottställa oss för faran deraf? Och för hvilket intresse skola vi
ytterligare kämpa? E. Mrs politik är alltför stor och alltför
upplyst för alt icke vilja att Frankrike existerar. E. M. vill icke der
upptända det borgerliga kriget. Ifall det ulbröte, sire, skulle det
måhända bereda oss lika så stora, lika så verkliga faror som de,
hvarföre vi söka att sätta oss i säkerhet. Och hvarföre, sire, skulle vi,
efter all hafva med så mycken ära kämpat för oberoendets ädla sak, och
efter all hafva med en så klok och så fast hand ledt delta
otacksamma och nyckfulla aggregat som man kallar koalition, hvarföre,
säger jag, skulle vi längre kompromettera en ära, som blifvit så
rättvist förvärfvad, och folkens intressen för en sak, hvilken hädanefter
blifver oss fremmande? Om kejsar Napoleon icke lyssnar på de
förslag som blifvit honom gjorda, låtom oss, sire, draga oss tillbaka
på det gamla Frankrikes gränsor, och låtom oss derifrån erbjuda all
underhandla på grundvalen af do eröfringar, hvilka det gjort sedan
1789. Vi få se, om det gamla Frankrike skall vilja kämpa för alt
än en gång eröfra det nya. Detta medel är, enligt min åsigt, del
enda som kan beröfva Napoleon förmågan alt fortsätta kriget. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
