- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 8. Carl Johan och hans tid (1814-1815) /
371

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’371

gar om Danmark har uppfyllt vilkoren derför. Enligt nämnde
fördrag skall Pomern icke öfverlemnas till Danmark förrän den
danska styrelsens kommissarier till de svenska trupperna öfverlemnat de
norska fäslningarne. Denna artikel har icke blifvit satt i verket.
Följaktligen då det vilkor som föreskrifves för Pomerns
öfverlemnande aldrig blifvit uppfyldt, bör det förefalla besynnerligt att
Danmark gör anspråk på någonting, som det icke skulle kunna erhålla
äfven med antagande af att det menat ärligt då det afslöt fördraget.
Konungen af Danmark har afträdt ett land. Hans tronföljare har
bestridt honom den rättighet han egde alt göra det och har
förklarat sig i öppet uppror emot hans befallningar. Sedan fördraget i
Kiel har denna prins förorsakat Sverige en utgift af många millioner
francs; ban har belastat Norge med en skuld af 22 millioner Rgs,
och har låtit utgjuta mycket blod. Om prins Christian hade blifvit
konung sedan sin återkomst till Danmark, skulle han visserligen icke
vågat begära Pomern.

Fakta tala, sire. De bevisa, att Sverige i utbyte emot den
fredliga besittningen af Norge har återställt hertigdömena Sleswig
och Holstein till Danmark, äfvensom fästningarne Glückstadt tillika med
alla deras vapenförråder; att Sverige försakat mera än 20 millioner
francs för att erhålla denna fredliga besittning; att det beviljat
Öresunds-tullen; alt det afstått ifrån terroterial-rälten i och för
denna genomfart, en rättighet som blifvit erkänd af Danmark sjelft
i följd af de förhandlingar hvilka i detla ämne voro å bane 1811;
att det betalt fyra hundra tusen R:dr i utbyle för ratifikationerna,
och ändtligen lofvat att skänka Pomern sedan Norges fästningar
till det blifvit öfverlemnade utaf Hans danska M:ts ombud. Hvilken
menniska kan väl vara nog partisk för att icke erkänna Sveriges
ädelmod, isynnerhet om man tager i betraktande, att Norge hade
blifvit Sverige garanteradt, icke endast utaf E. M., utan dessutom
utaf desamma makter, hvilka i dag synas tala till Danmarks förmån.
Våra samtida och efterverlden skola hafva svårt att tro, att styrelser
som vinna så ansenligt genom den nya sakernas ordning hvartill
Sverige bidragit, öfvergifva en regerings intressen hvilken gjort allt
för deras, och det (ill förmån för den som var deras fiende och
Napoleons siste bundsförvandt.

Sverige behöfde icke göra någon uppoffring. Med slöd af de
högtidliga löften hvilka hade blifvit det gjorda, saml af de framgån-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/8/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free