- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 9. Carl Johan och hans tid (1814-1817) /
157

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

del af detta arbete1) sökt ådagaläggas så väl
befogenheten af denna underhandling med England, som ock
otillräckligheten af den underhåUssumma, som Svenska
statsverket anslagit åt kronprinsen under de ödesdigra
tidsförhållanden, i hvilka han uppträdde, och den
exceptionella ställning, hvari han befann sig. Hans utgifter
öfverstego flerfaldigt det apanage han som Svensk
thron-följare uppbar. Som Fransysk marskalk hade hans
inkomster varit vida betydligare. Då Napoleon 1806
utdelade konungakronor åt sina bröder, gaf han åt sina
marskalkar furstendömen och åt Bernadotte Pontecorvo.
Ett senatsbeslut bestämde, att dessa förläningar skulle
enligt förstfödslorätt ärfvas från far till son. Med dessa
förläningar följde vanligen dotationer af statsgods i
Polen, Tyskland eller Italien samt dessutom kontanta
penningar för inköp af hôtel och möbler. Bernadotte
erhöll på detta sätt 200,000 francs kontant och uppbar
endast af sina domäner i Wetsphalen och Polen en
årlig inkomst af 300,000 francs2). Han egde dessutom
Lagrange, ett landtgods nära Paris, och inom den Franska
hufvndstaden vid Rue d’Anjou ett hôtel, som vid denna
tid ansågs värdt 600,000 francs och som egentligen var
ett majorât, hvilket ej utan kejsarens begifvande kunde
afyttras3).

dena, lord Castlereagb, hade i en officiel note till konungens
befullmäktigade ombud utlofvat ett lämpligt skadestånd
der-före, och, såsom en följd af detta löfte, uppmanat dem att
underteckna fredsslutet. Till bestämmande af denna
ersättning blef en formlig traktat med England afslutad den 13
Augusti förlidet år, i kraft hvaraf, för den till Kongl. Maj:t
och dess dynasti afträdda ön Guadeloupe, Hans
Storbrittan-niska Maj:t förbinder sig att i vissa terminer utbetala och
H. M. samtycker att emottaga en summa af 24 millioner
francs. Denna traktat har nyligen af Engelska ministéreu
blifvit parlamentet förelagd». R. o. A:s Pr. IV: 639 fl’.

’) Schinkel-Bergman, anf. st. VII:. 12, 51 ff.

2) Apostill från baron Lagerbjelke, Paris d. 5 Sept. 1810.
s) Detta hötel hade af general Moreau blifvit såldt till Franska
regeringen. Kejsaren hade öfverlåtit (let ut prinsen afPonte-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/9/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free