- Project Runeberg -  Anteckningar rörande svenska regementernas historia /
139

(1866) [MARC] Author: Julius Mankell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kongl. Lifbevärings-Regementet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kongl. Lifbevärings-Regementet.



Om äfven detta regementes trupp icke har några andra
krigs-historiska minnen att uppvisa, än de sorgliga från 1808 års
landtväm, så kan deremot dess officerscorps åberopa anor, som
äro bland de mest lysande i svenska armén. Den härstammar
nemligen från de fordna lifdrabantema, hvilka isynnerhet
under Carl XI:s och Carl XIl:s krig utförde så många utmärkta
bragder.

Lifdrabanter omtalas ofta i svenska historiens tidigare
perioder såsom utgörande de Kungliga personernas omedelbara
skydd under osäkra och stormiga tider. När Konungen drog i
fält, följde de med samt voro då vanligtvis beridne. Det är dock
först i böijan af 1600-talet, som deras namn förekommer i
krigshistorien. I slaget vid Kirchholm d. 17 Sept. 1605 finner man
en fana ”Uppvaktare" å 170 man under Anders Lennartson
hafva deltagit; der fanns äfven en hoffana af liffländska ryttare,
som räknade 226 man. I Gustaf II Adolfs ryska fälttåg år
1615 deltog en liffana, som då räknade 170 man. Dess
normalstyrka var (enligt ett förslag af år 1617) 200 man. Men
år 1618 ökades liffanan till 287 man, d. v. s. till samma styrka,
som en vanlig ryttarefana vid samma tid. År 1622, då
ryttarefanans eller kompaniets styrka blifvit nedsatt till 125 man,
finner man äfven liffanan innehafva samma styrka. Den bevistade
sistnämnde års fälttåg; men detta är äfven sista gången den
förekommer under Gustaf Adolfs krig. Ty utom sina
lifupp-vaktare till fot, hvilka följde med gula eller hofregitet (se
Lif-gardets hist), hade Konungen sedermera intet särskildt lifregite
till häst, utan tog dertill än det ena och än det andra
kavalleri-regitet. Så förekommo t. ex. i slaget vid Leipzig 1631
Gref-vens af Ortenburg tyska ryttare såsom lifregite, samt följande år,
då Gustaf Adolf straxt före slaget vid Lützen red från Nttm-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:39:10 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mjantreg/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free