Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1. Kongl. Svea Artilleri-Regemente. N:o 2. Kongl. Göta Artilleri-Regemente. N:o 3. Kongl. Vendes Artilleri-Regemente
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och ett af de 20 örlogsskeppen samt 6 på hvar och en af de 12
pinassema. På tåget till Liffland 1621 medföljde 250
bysse-skyttar. År 1625 skulle flottans artilleripersonal bestå af 1 komp.
på 306 man, hvaraf 18 befäl, 18 rotmästare, 30
underrotmä-stare, 50 bysseskyttar, 190 handtlangare, 60 beställningspersoner
och 20 rustkammarpersoner, samt landtartilleriet af ett komp.
på 160 man. År 1628 beräknades artilleriet i Preussen till 2
komp. å 150 man, samt 1629 fältartilleriet till 1 komp. å 150
man för hvardera armén i Sverige, Preussen och Liffland. År
1630 finner man, att Gustaf Adolf med sig utfört 600 man
artilleri, fördelade på 4 komp. Enligt ett förslag öfver rikets
artilleri-folk, som förmodligen tillhör tiden mellan 1631 och 1634,
skulle ett artilleri-komp. bestå af 160 man, hvaraf 16 befäl, 30
konstaplar, 50 underkonstaplar och 68 handtlangare. I samma
förslag finner man, att allt artilleri-folket i Sverige och dess
ultramarinska provinser skulle bestå af 6 komp., hvaraf 3 i Preussen,
2 i Östersjöprovinserna och 1 i Sverige, samt jemte
beställnings-folket räkna 1,188 inan och stå under befäl af en Öfv.-Löjtn.;
artfolket på flottan skulle räkna 726 man, samt äfven stå under befäl
af en Öfv.-Löjtn.; lägger man härtill de 600 man, som utdrogo till
Tyskland, hvilkas antal dock snart betydligt förökades, så skulle
samtliga art-folket i Sverige hafva räknat 2,500 till 3,000 man.
Angående personalen har man följande underrättelser. År
1618 antogs Anton Monter till Öfv.-Löjtn. öfver rikets artilleri
och ”Tillsiare” öfver alla fästningar. Icke långt derefter (1624)
förekommer Hans Henrik Siegroth såsom öfverste för artilleriet,
hvilken befattning han synes innehaft till 1629, då förre öfver«
sten för Helsinge regrte Lennart Torstenson efterträdde honom.
Torstenson förde befälet öfver det i Tyskland befintliga artilleriet
under Gustaf Adolfs trenne sista fälttåg och blef 1632 Géh.-Ma- ,
jor. Under återstoden af trettioåriga kriget känner man bland
Art-öfverstar Simon Schultz, som stupade i striden vid
Pfaf-fenhofen d. 1 Aug. 1633, Joen Petterson Jemlod från 1633 till
1644 och Dawid Fredrik Siegroth (sonen) från 1644 till 1640.
I stället för Generalerne af artilleriet kommo från och med
1612 Riktfälttygmästame, hvilka, utom chefskapet för artilleriet,
i sin person förenade flera andra vigtiga befattningar. Under,
sednare delen af trettioåriga kriget vistades de alltid i fält och
voro i allmänhet högste befälhavarens närmaste man samt
efterträdde honom icke sällan. De tjenstgjorde såsom, hvad man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
