Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1. Kongl. Svea Artilleri-Regemente. N:o 2. Kongl. Göta Artilleri-Regemente. N:o 3. Kongl. Vendes Artilleri-Regemente
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu skulle kalla, generalstabs-chefer, förde i fältslagen befälet
öfver såväl infanteriet som artilleriet, bvilka båda vapen då all- |
tid stredo tillsammans, samt ledde alla fästningars belägring och j
befästade lägers upprättande m. m. d.; slutligen erhöllo de äfven |
befälet öfver sjelfständiga armécorpser. De första
riksfälttygmä-starné voro Johan Ulfsparre från 1612 till 1617 samt Gabriel
Oxenstjema från 1617 till 1634. Under Banérs fälttåg var
Lennart Torstenson riksfälttygmästare från 1634 till 1641, då han
sjelf blef högste befälhafvare. Under honom innehade Johan
Lilliehök (som stupade vid Leipzig) till 1642, Axel Lillie till 1644
och Carl Gustaf Wrangel till 1646 samma befattning.
Riksfälttygmästare under Wrangel blef Arwid Wittenberg, bvilken under
krigets trenne sista år förde befälet öfver Schlesiska armécorpsen.
Rörande artilleriets deltagande i vissa krigshändelser under
denna tid, må följande anföras. I slaget vid Kirchholm 1605
funnos på 11,000 man 11 kanoner, som alla gingo förlorade. Vid
belägringen af Riga 1621 och Strassburg (i Preussen) 1628
spelade det en framstående rol. Det deltog i striderna vid Mewe
d. 21 Sept. 1626 och Dirschau d. 8 Aug. 1627, samt
förmodligen äfven i flera andra. Vid Tillys anfall på lägret vid Werben
d. 28 Juli 1631 bibragte dess eld fienden stor förlust. I slaget vid
Leipzig räknades på 22,000 man 54 stycken, hvaraf 12 gröfre
kanoner och 42 lättare s. k. regementsstycken; af dessa sednare
hörde vanligtvis två till hvaije infanteri-sqvadron (bataljon) à 4
komp.; de voro korta trepundingar af jern och häde omkring år
1628 blifvit uppfunna i Preussen i stället för de såsom mindre
brukbara ansedde läderkanonerna, samt spridde sig under loppet
af 1600-talet under namnet ”pièce suédoises” efterhand till de
flesta europeiska arméer. I nämnde strid nödgades de
Kejserlige, i följd af det i midten framför fotfolket uppställda
artilleriets starka eld att dela sig i tvenne delar, hvilket för dem
blef en hufvudorsak till slagets förlust Vid Lech d. 5 April
1632 funnos 72 gröfre och lättare stycken på 33,000 man;
äfven der bidrog artilleriet verksamt till flodöfvergångens lyckliga
utförande. Vid Alte F este kunde det deremot föga uträtta
mot Wallensteins högre stående artilleri. I slaget vid Lützen
funnos på 18,000 man 60 stycken, hvaraf 20 gröfre och 40
lättare. Under denna, såväl som följande period, ställdes de
gröfre styckena i ett eller flera batterier framför luckorna mellan
infanteribrigadema; de lättare följde deremot med brigaderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
