Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 13. Kongl. Dal-Regementet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framryckt till Korhois i Knorrings venstra flank, erhöll han
ordres att d. 7 draga sig tillbaka till Willikala. Men redan d.
8 fick han återvända till Hirfvenkoski, hvarifrån han d. 9 för
andra gången dref fienden öfver elfven. Vid nämnde ställe
qvarstod han nu med reg:tet till d. 11 Juni, då han framryckte
och d. 12 förenade sig med de trupper, som från Abborfors
avancerat till Broby. Reg:tet deltog slutligen i fäktningarne
vid Suttula d. 25 och 26 Juni.
Sedan Gustaf III i slutet af Aug. 1788 måst lemna den
finska krigsteatern och begifva sig till Stockholm, för att
anordna försvaret vid vestra gränsen med anledning af Prinsens
af Hessen hotande infall från Norge, var en af hans första
omsorger att begifva sig till Dalarne för att uppmana dervarande
allmoge att resa sig till fäderneslandets försvar man ur huset
I medlet af Sept. anlände han dit och talade med allmogen
vid Tuna, Leksands och Mora kyrkor samt i Falun med sådan
framgång, att Dalkarlarne genast beslöto uppsättandet af en
corps frivillige på 3,000 man. En Öfv.-Löjtn. Tersmeden
utnämndes till befälhafvare för corpsen, hvilken tilldelades Öfv.
Armfelts brigad vid vermländska gränsen. D. 16 Oct. afgick
corpsen från Falun och ankom d. 22 (enl. Schantz’ uppgift) till
Carlstad, hvarefter marschen fortsattes till gränsen af Dalsland.
Denna hastiga rörelse bidrog i icke ringa mån att försvåra
Prinsens af Hessen ställning i Bohuslän samt att göra honom
böjd för återtåg och fredlig öfverenskommelse. Sedan faran
var förbi, uppbröt fricorpsen från gränsen d. 27 Nov. och
återvände öfver Carlstad, Örebro, Arboga, Westerås och Brunbäck
till Falun, der den inträffade d. 14 Dec.
År 1789 visade sig Dal-allmogens beredvillighet att göra
uppoffringar för fäderneslandet lika stor som föregående år, ithy
att den åtog sig uppsättandet af en s. k. vargerings- eller
reservtrupp till samma storlek som reg:tet, d. v. s. 1,400 man,
då den blott behöft uppsätta hälften. Vargeringen
sammandrogs och exercerades på sommaren och gick i Aug. under
befäl af Majoren von Vegesack till Gefle, hvarifrån den i slutet
af samma månad kring Hangö-udd öfverfördes till Nyländska
kusten och landsattes i grannskapet af Ekenäs, der den
tilldelades Öfv. Armfelts af samtidigt från Sverige ankomna
afdelningar sammansatta brigad, hvars bestämmelse var att skydda
Finlands södra kuster. Efter nederlaget vid Svensksund och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
