Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sanct Gertruds gillet, Sanct Catharina gillet. Några af dessa föreningar
underhöllo härbergen, andra utdelade på bestämda dagar uti sina
samlingslokaler eller i Sanct Nicolai kyrka allmosor till de behöfvande.
Men en tillfällig hjälp är ofta otillräcklig, synnerligast om de olyckliga
äro i behof af långvarig skötsel och vård. För dessa ändamål sörjde den
enskilda välgörenheten med förkärlek. Ett karakteristiskt drag i denna
gif-mildhet mot de fattiga var nämligen, att man sökte värja sig mot
arbetsföra allmosetagare och lämnade företrädesvis understöd åt
barmhärtighetsinrättningar, där tillträde endast beviljades verkligt behöfvande. Upprättade
af fromt nit och understödda med riklig frikostighet torde dessa anstalter ha
motsvarat sitt välgörande ändamål alt bereda hjälp och vård åt de fattiga.
Somliga bibehöllo oförändradt sin ursprungliga karaktär af enskild stiftelse,
under det alt andra med tiden öfvergingo till offentliga inrättningar. De
flesta förmådde utvidga sin välgörenhet därhän, alt de från tillfälliga
skyddshem blefvo fasta anstalter för orkeslösa, lytla, sjuklingar och värnlösa. Till
de mera kända höra ett fattighärberge, beläget i närheten af klostret på
Gråmunkeholmen eller den nuvarande Riddarholmen, Själagården, en
sjukstuga midt i den tätt bebyggda delen af staden vid Själagårdsgatan, numera
Skärgårdsgatan, Sanct Görans hospital, en vårdanstalt förlagd långt utom
stadsmurarna, nära intill det område, där Drottninghuset sedermera anlades
och än i dag befinner sig, samt Helgeandshuset, den största bland stadens
fromma stiftelser, upprättadt på den lilla holmen, som därefter benämndes
Helgeandsholmen.
Ganska tidigt lära stadens styresmän ha insett nödvändigheten att
själf-va ha uppsikt öfver dessa inrättningar, dit de, vid behof, kunde sända sina
fattiga och sjuka. Stadens äldsta nu kända ämbetsbok upplyser sålunda
därom, att Helgeandshuset och S:t Görans hospital, som dessförinnan stått
under ledning af ärkebiskopen i Upsala, samt sjukstugan vid Själagårdsgatan
och ytterligare sjukstugan vid Munkabron redan 1419 stodo under
borgmästare och råd i Stockholm. För att närmare öfvervaka skötseln af dessa
inrättningar och förvalta fatligmedlen utsågos årligen bland stadens invånare
vissa förtroendemän, såsom föreståndare för Helgeandshuset, föreståndare
för S:t Görans hospital, föreståndare för Själagården och öfriga sjukstugor,
föreståndare för Själakoret, till hvilket hörde de fromma stiftelserna
Söndags-almosan och Fredagsalmosan.
Administrationen af alla dessa inrättningar kan anses ha utgjort början
till en stadens fattigvårdsförvaltning, men huru denna förvaltning utöfvades,
torde knappast vara möjligt alt närmare angifva. Visst är i alla fall, att
den för sin tid icke var obetydlig, enär de flesta af dessa barmhärtighetsverk
ägde afsevärda kapital och egendomar. Häraf förklaras äfven, hvarför en af
de två föreståndarne, under hvilkas uppsikt hvarje inrättning ställdes, oftast
var en rådman.
I öfrigt åtnjöto städse såväl de enskilda som de allmänna
välgörenhetsanstalterna de styrandes välvilja och beskydd. Därför lyckades de också
under århundraden att afhjälpa åtminstone den mest trängande nöden bland
Stockholms befolkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
