Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyrkoherden, »som lofvat att i husen besöka församlingens invånare, någon
tid varit opasslig». — Kommissionens ordförande »lät förstå», att en annan
prästman kunde åtaga sig uppdraget. — Handelsmannen försäkrade
slutligen, att, hvad möjligt vore, skulle nu göras för insamling af medel, »hwartill
församlingen äfven af Kongl. Commissionen anmodades».1 —Detta
inträffa-’ de 14 år efter kommissionens första framställning till konsistorium
angående ordnandet af fattigvården i Stockholm.
Motvilligt gingo således vissa församlingar att uppfylla sin
försörjningsplikt mot de fattiga. Man anförde, att meningarna om nyttan af
fattighusinrättningar voro mycket delade. Inom själfva den k. kommissionen hade
nämligen under de första öfverläggningarna förslag blifvit väckt om utackordering
af de fattiga hos bofast folk i hufvudstaden, och det fanns fortfarande de, som
förfäktade denna åsikt. Inom de deputerade af församlingarna, som
öfver-ståthållaren tillkallat att rådslå om lämpliga åtgärder för de fattigas
försörjning, hade föreslagits att hyra eller inköpa ett större byggnadskoinplex och
därstädes inhysa alla nödställda och husvilla, ett förslag, som alltjämt hade
ifriga förespråkare. Såsom ett återljud af dessa meningsutbyten kunna tjäna
följande rader ur en af de stridsskrifter, som vid den tiden offentliggjordes, och
bland hvilka denna skrift äfven tager den redan tillämpade
fattighusorganisationen i försvar:8 »Medan den ena Församlingen ophölt sig med disputer
och öfwerläggningar, så arbetade den andra Församlingen i tysthet och
enighet derpå, at få sitt Fattighus i godt stånd; Somlige Församlingar hafwa
för sine Fattige goda och fasta Stenhus, andra åter gamla Träbyggningar
som lätteligen kunde eldenom uppoffras; Somlige Församlingar hafwa sine
säkre och tilförlåtelige inkomster för sine Fattighus, andra åter hafwa sine
inkomster på en ganska osäker fot; Somlige hafwa dertil wackra och
fruktbara Capitaler; Somlige hafwa i sine Fattighus inga andra än usla och
eländiga människor, som icke kunna röra hand eller fot till arbete, andre
åter hafwa de mästa af sine Fattige sådane, som äro pensionairer, undfå
til sin pension litet nog, och ligga kringspridde kring hela Staden».
Besinnar man nu, att långt förut åtskilliga städer i riket haft, förutom hospital,
äfven fattighus, exempelvis Göteborg, som sedan 1726 hyste inom en dylik
inrättning 100 personer, kan man icke annat än förvånas öfver den
tveksamhet, som rådde inom några bland liufvudstadens församlingar.
Bland de församlingar, som hade gripit sig verket an, var Maria
Magdalena församling den första. Redan 1737, i en skrifvelse till k.
kommissionen, förklarade sig församlingen villig att omhändertaga sina 108 fattiga
och hade härför utsett 12 deputerade, 6 af ridderskapet och adeln samt
ståndspersonsklassen och 6 af borgerskapet. Några utdrag ur en berättelse,
1 Politi- och hrandkommissionens protokoll den 3 dec. 1748. 1 riksarkivet.
* Sinceri Anmärkningar wid Den Skrift Som Herr Anders Geist Nyligen utgifwit och
kalladt: Wälmente och Oförgripelige Tanckar och Förslag angäende Medel och Inkomster för
Fattighusen i Stockholm. Sthlm 1754. I k. biblioteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
