Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under 1781. I inledningen, som är skrifven af en bland församlingens mest
varmhjärtade prästmän, framhålles kraftigt och öfvertygande behofvet af ett
fattighus: »Wi hafwa Fattige ibland oss til stor myckenhet, ganska Usle och
Eländige, Såre, Kranke, Ofärdige, Lemmalöse: the gå huswilla, försmäkta af
hunger, förkylas af nakenhet, förderfwas af wanskötsel: the krypa hopelals
på wåre gator, the ligga dageligen för våra dörrar». Församlingen borde
anse sig skyldig att sörja för de 90 fattiga, som blifvit densamma tilldelade,
och hade redan till 20 af de uslaste utdelat 3 d:r kmt en gång i veckan
»här i wår Kyrka, genom Interims Föreståndare: thet hwar oeh en, som tå
wil wara tilstädes, kan blifwa ögonskenligen underrättad om». — »Ju
ömmare och gemensammare nu the Fattigas sak antages; ju snarare kommer
man i stånd med förenämda fulla antal; och thesto förr slippe wi
olägenheten af thessa dageliga besök, samt plågan af andras otidiga öfwerlopp,
som af warnarlighet, lättja och sjelfswåld wänja sig wid Tiggarestafwen».
Sedan nödvändigheten att icke blott förskaffa de fattiga daglig förplägning
utan fastmer »et hus, at hållas tilhopa uti, samt therstädes med bätre
ordning och beqwämlighet kunna handhafwas och wårdas», så uppmanas en
hvar rättsinnig församlingsbo att efter råd och lägenhet bidraga till detta
verks utförande. Slutligen säges: »Som thet nu är och förblifwer then
förnämligaste omsorg här wid, at på thet lindrigaste och beqwämligaste sättet
inrätta och underhålla thetta Angelägna och Hälsosama Werket, uppå en
säker, fast och beständig fot; så komma och, af thenna förnäma och
heders-wärda Församlingen, at utnämnas och antagas wisse Föreståndare, som
skola hafwa ther öfwer all behörig wård och inseende, samt hålla riktig
räkning öfwer upbörd och utgift, utan Fattig-Iius-Cassans ringaste
grava-tion, på et eller annat sätt».
Då stamböckerna icke visade sig tillräckliga, anlitade man en för den
stora allmänheten alltid lockande utväg, nämligen lotterier. Rätt till dessa
utverkade sig de flesta församlingar.1 Sedan nödiga lokaler anskaffats,
fortsattes insamling af erforderliga medel till underhåll och försörjning af
de fattiga. Äfven i detta hänseende rådde mycket olika meningar inom
församlingarna. Somliga ansågo årliga insamlingar såsom lämpligast; andra ville
ha faststäld en årligen bestämd och uttaxerad afgift. Sådana hade stadens
invånare för andra ändamål redan åtagit sig, exempelvis då de 1731 till
skydd för hus och egendom förbundit sig att erlägga för brandväsendet en
viss årlig afgift, den s. k. brandvalctsafgiften, med en daler för hvarje
tusende d:r kmt af fastighetens värde, hvilket de själfva uppgåfvo och hvarpå
en taxeringsbok efter husnummer i hvarje kvarter upprättades. Ändtligen
beslöto församlingarna att på liknande sätt låta uttaxera fattigafgifterna, icke
minst af det skäl, som S:t Clara och S:t Olai församlingar anförde,2 att
fattighusföreståndarne visserligen gått omkring med stamböcker från hus till
hus såväl till husägare som hyresgäster, men att »detta omkringgåendet will
1 I Stockholms stads arkiv finnes St. Catharina församlings Fattighus Låtterie-Conto för
ären 1746—1752. 4 band.
* St. Clara1 och St. Olai församlingars skrifvelse till K. Maj:t den 8 maj 1749. I
riksarkivet. Stockholms stads acta. Fattigvärd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>