Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
Till stöd för sina framställningar anförde kommittén skäl, som
tydligen ådagalägga behofvet af en förändring och förbättring af fattigvården i
Stockholm.
Utan tvifvel hade kommitterade rätt, då de i sin förevarande skrifvelse
till K. Maj:t sade, »att den grundade klagan, som till E. K. M. thron framträngt
öfwer otillräckligheten och bristerna i nuwarande inrättning af
Fattigwården inom Hufwudstaden, härleder sig mindre från brist på milda och
wäl-görande stiftelser, till de werkligen nödlidandes understöd, än saknad intill
närwarande stund af ett sådant samband mellan dessa inrättningar och en
sådan gemensam riktning i deras förwaltning, utom hwilka ändamålet
alltid måste förfelas, eller åtminstone ofullkomligen uppfyllas».
Med dessa ord framhöllo de en af den moderna fattigvårdens viktigaste
grundsatser. Tillämpningen af dylika åsikter skulle på många håll
framkalla oro och missnöje, hvilket kommitterade dock, så vidt möjligt, sökte
förebygga genom att under öfverstyrelsens direkta ledning ställa endast tre
af dåvarande offentliga inrättningar. Den ena var Danviks hospital, som
ansågs för allmänna fattigvården alldeles omistligt. Där skulle direktionen
inrymma, förutom andra behöfvande, alla sinnessjuka och veneriska sjuka.
»Inrättningens förträffliga läge samt tillräckliga utrymme är i detta afseende
så gynnande, att Commitén icke kunnat draga i betänkande att i
underdånighet föreslå dess förening med allmänna Fattigwården». Den andra var
Stockholms Allmänna barnhus, som likaledes syntes »wara för den allmänna
fattigwården oumbärligt, om den skall åtaga sig alla fattiga barns
uppfostran», hvårföre äfven denna anstalt borde förvaltas i sammanhang med den
allmänna fattigvården. Den tredje var Kronospinnhuset, som äfven borde
ställas under direktionens myndighet af följande skäl: »Ibland Stockholms
fattige gifwas ofelbart många, som igenom wanan att tigga, genom den däraf
uppkommande lättja och annat sjelfswåld äro i mer eller mindre måtto så
bortskämde, att de icke utan twångsmedel kunna till nyttiga medlemmar af
samhället omskapas. Spinnhuset är den enda correctionsanstalt som för det
närwarande är att tillgå, och synes på anförda grunder icke böra wara
skild från Fattigwården».
Förutom Korrektionshuset ville kommitterade, att fattigvården skulle
ha under sin ledning Stockholms Frivilliga arbetshus på Söder. Man insåg
nyttan af ett arbetshus, dit den fattige arbetaren, när andra utvägar till
förtjänst bruste, skulle kunna vända sig för att erhålla sysselsättning. Under
första året af sin verksamhet hade Arbetshuset sysselsatt omkring 1,500
fattiga, hvilket bevisade icke allenast, att inrättningen kunde vara till verklig
nytta, utan också att det funnits tider, då arbetsförtjänst saknats för dem,
som med sina händer måste försörja sig. Under åberopande af dessa
sakförhållanden säga kommitterade: »I samma ställning befinner sig ännu
Hufwudstaden. Arbete saknas ofelbart för (fen mängd, som der finnes och deraf
är i behof, i synnerhet för dem, som äro skicklige till tyngre arbeten; och
kan ej annorlunda wara, så länge främmande händer äga rättighet att med
dem dela den förtjenst stället erbjuder. Dal-Allmogen, som i stora flockar
uppehåller sig här wissa årstider, beröfwar utan twifwel mången af Sta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
