Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fostran. Den misshandling, hwilken hustrun ofta får erfara af sin man,
då hon ej förmår att genom eget släpsamt anwändande af sina krafter
såsom hjelphustru på arbeten och i hushåll, utom omsorgen af eget och
barnens underhåll, äfwen förnöja mannens bränwinsbegär, och den med
ett sådant olyckligt förhållande förenade uselhet och fattigdom ingifwa hos
flickan, ännu ung och oskyldig, fasa för en sådan framtid, och föranleda
kanske lika mycket som osedlighetens lockande retelser och förmögnare
föräldrars fåfänga, dertill, att flickor ej uppfostras till dugliga tjänstehjon
och husmödrar inom deras stånd».
Slutligen uttalar sig äfven denna författare om fattigvården och säger:
»Hwad den egentliga fattigwården beträffar, som är inrättad för de fattiga
af den arbetande och tjenande klassen, så wågar jag för min del tro, att
man ännu är långt ifrån rätta sättet att organisera och inrätta densamma.
Då lättja, liderlighet och liknöjdhet så tagit öfwerhand, att arbetare i
allmänhet, under goda sädesår, med lindriga matpriser och till 50 proc. förhöjda
arbetslöner, wäl äro liderligare men lika fattiga, som under de swåraste och
dyrasle misswäxtår; då de vid sommarens och arbetstidens slut äro
skuldsatte på krogame i stället alt af sina dryga arbetslöner hafwa något hopspardl
för den återstående längre tiden, då ingen arbetsförtjenst är att påräkna; då
de swara wid föreställningar om följderna af en sådan bristande omtanka
och misshushållning: »då får fattigwården föda oss», så kan del lätt hända,
och jag befarar alt det händer, att man ofta befordrar och ökar fattigdom
och nöd just genom de åtgärder, med hwilka man wille förekomma och
af-hjelpa densamma. Hufwudprincipen för meddelande af allt understöd,
särdeles åt denna klass, bör wara: att icke lemna det ringaste åt någon, som
icke af ålderdom, sjuklighel eller flera barns wård är ur stånd att, för del
han erhåller, förrätta och lemna något arbete, af hwad slag som helst; och
må den swälta, som kan men icke will arbeta, utan hellre ligga andra till last».
I sin till K. Maj:t 1863 afgifna femårsberättelse bekräftar
öfverståthållaren klagomålen öfver den fattigare befolkningens trångboddhet,
Klara-sjöns osundhet och osnyggheten på stadens illa stenlagda gator. Men
framför allt betonar han de olyckliga följderna af det inom de lägre klasserna
rådande begäret efter brännvin,1 som alstrar »sjelfsvåld, lättja, sedeförderf.
nöd och tiggeri».
Ett år senare hemsöktes stadens befolkning af den fruktade farsoten —
koleran. Med anledning däraf, att denna sjukdom några år lorut hade rasat
inom de ryska och preussiska Östersjöprovinserna, hade man i Stockholm
1 1 syfte att motverka missbruk af brännvin stiftades 1830 i Stockholm en förening under
namn: •Stockholms Måttlighets-Förening» och 1831 bildades »Kungsholms
Nykterhets-För-ening». Denna förening uppgick 1837 i »Svenska Nykterhets-Sällskapet», hvars ändamål var
och fortfarande är att genom spridande af skrifter motarbeta rusdrycker. En öfversikt af
sällskapets skrifter är utgifven af F. Schulthess, Svensk Nykterhetsiitteratur 1557—1877. Sthlm
1900. — Vidare upprättades 1831 »Spisqvarterställen utan starka drycker» eller s. k.
nykter-hetsvärldshus, hvilka på vissa af stadsnämnden 1849 fastställda villkor uppburo årligt
understöd af fattigmedel. På 18.r»0-talet funuos i Stockholm öfver 60 dylika matställen.
Förteckningar öfver dessa för 1832—1866 linnas i stadens arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
