Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppsikten öfver dessa hus öfverlämnades åt nämndens afdelning för
ordningsmål, som därför utsåg särskilda delegerade. Först 1856 utfärdades
föreskrifter för såväl ägarne till som hyresgästerna i de uppförda
arbetarebostäderna1. Husägaren förband sig, förutom att icke höja hyran utan
nämndens medgifvande, »att icke upplåta någon af de i egendomen varande
lägenheter för krogrörelses bedrifvande eller till försäljningslokal för
spirituösa drycker», och därjämte »att noggrant vaka öfver ordningen och
snyggheten inom och vid lägenheten, saml ständigt, i hvad på honom ankommer,
hålla hyreslokalerne i sådant skick, alt de må vara för hyresgästernas helsa
och trefnad tjenlige».
Hyresgästen ålades »att föra ett stilla och anständigt lefverne, med
höf-lighet bemöta husvärden eller ordningsmannen på stället, villigt efterkomma
sådana af dem meddelade föreskrifter, som befrämja god ordning och äro
på billighet grundade»; vidare »att icke hos sig inhysa främmande eller
sådana personer, som ej tillhöra hyresgästens familj, eller äro hos honom
anställda såsom lagstadde tjenstehjon, dock att undantag kan ske på grund
af skriftligt tillstånd ej mindre af husvärden eller den af honom tillsatta
ordningsmannen, än af den ledamot utaf stadsnämnden, som i afseende på
bostaden åtagit sig tillsynen»; samt ytterligare, »att befordra snygghet och
renlighet, hvartill hörer, atl boningsrum och kök skuras minst hvar annan
vecka; alt frisk luft der vidmagthålles–––––och att sopor och afskräden
icke utslås annorstädes, än uti dertill anvisad soplår eller kärra. Sopning
af förstugor och trappor skall verkställas hvarje dag och deras skurning en
gång i hvarje vecka samt besörjes turvis af hvarje i huset boende hushåll».
Oaktadt lånen fingo återgäldas genom afbetalningar under tjugufem år
med en viss procent å den primitiva kapitalsumman, tillkännagåfvo rätt
snart låntagare, att de ville likvidera sina lån. Skälen härför voro i många
fall, atl husägarne önskade ändra inredningen i den belånade fastigheten,
men i de flesta fall att de ansågo den bestämda hyran allt för låg. Då
nya lånetagare icke därefter anmälde sig, beslöt 1873 öfverstyrelscn för
brandförsäkringskontoret, att fattigbyggnadsfonden skulle indragas.8
Därmed upphörde efterhand dessa arbetarebostäder att tjäna till sitt
ursprungliga ändamål.
En annan bosladsfond hade under tiden bildats, nämligen
»Arbetarebo-stadsfonden till minne af den 9 Februari 1853». Fonden bestod af bidrag,
som nämnda år, i anledning af konung Oscar I:s återställande till hälsan efter
en långvarig sjukdom, subskriberades för att användas till uppförande af
sunda och tjänliga bostäder åt de arbetande klasserna. Det anskaffade
kapitalet öfverlämnades till stadsnämnden, som förklarade sig villig »att med
de insamlade medlens syftesenliga användande taga befattning». För att på
lämpligt sätt befordra del behjärtansvärda företaget utsåg äfven
stadsnämnden fem bland sina ledamöter till »Delegerade för uppförande af arbetare-
1 Stadsnämndens protokoll den 3 mars 1856. I fattigvårdsnämndens arkiv.
5 Öfverstvrelsens för Stockholms Stads Brandförsäkringskontor sammankomst år 1873.
Tryckta handlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
