Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jämte andra med dylika jämförliga samt alt öfvervakandet däraf, att
fattigvården utöfvas i enlighet med gällande bestämmelser blir skärpt och
förbättrad, dock utan anlitande af särskilda för detta ändamål tillsatta tjänstemän.1
Redan i en 1839 offentliggjord framställning af fattigvårdslagstiftningen
upptog en af Sveriges främsta häfdatecknare3 följande frågor lill besvarande:
»Hvem är berättigad till fattigförsörjning? — Af hvilken?—Och hvar?»
Senare afliandlade en rättslärd författare8 följande spörsmål: »Hvem är
berättigad till understöd? — Hvem är skyldig att lämna understöd? — Huru bör
det meddelas?» Endast en allvarlig och allsidig utredning af dessa frågor
kan gifva uppslaget till en väl afvägd och rättvis fattigvårdslag. Många äro
de röster, som höjts till afhjälpande af den nuvarande bristfälliga
lagstiftningen. Det är att hoppas, att dessa röster icke måtte förklinga ohörda.
1 Hland motioner, som pä senare tid väckts i riksdagen med hemställan om förändringar
i nuvarande fattigvärdslagstiftning, torde nämnas följande, som nf riksdagen hånskjutits till K.
Maj:ts pröfning: E. V. Sahlin, Om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående ny lagstiftning i Iråga
om fattigvärden. 1899. — Kiksdagen anhöll hos Iv. Maj:t om framläggande nf förslag dels till
ändring af § 1 fattigvårdsförordningen angående rätten till fattigvård, dels oek till skärpta
bestämmelser mot familjeförsörjare, som af lättja eller liknöjdhet försumma sin
försörjnings-pligt. — E. 1.. M. Hedin och A. P. Gustafson, Angående skrifvelse till It. Maj:t med
begäran om förslag till bestämmelse angående påföljd för uraktlåtenhet att utgifva bidrag till
underhäll af oäkta barn. 1901. — Kiksdagen anhöll hos K. Maj:t om utredning och förslag
i syfte af skärpta och mera effektiva bestämmelser mot föder till oäkta barn, soni af lättja
eller liknöjdhet försumma sin försörjningspligt. — C. A. I.i nd hagen och S.G. von Friesen,
Om ändring af § lä i förordningen angående fattigvården. 1902. — Kiksdagen anhöll hos If.
Maj:t om förslag till sådan ändring af gällande lagstiftning om kvinnas valbarhet till
ledamot i fattigvårdsstyrelse, att dylik befogenhet må tillkomma äfven gift kvinna. — I. E. A.
Ohlsson, Om skrifvelse till K. Maj:t angående inspektion af den kommunala fattigvården.
190ä. D. Holmgren, Om skrifvelse till K. Maj:t angående revision al’
fattigvårdslagstift-ningen. 190ä. A. Ekman, Om skrifvelse till K. Maj:t angående revision af
fattigvårdslag-stiftningen. 1905. M. Matsson m. fl., Om skrifvelse till K. Maj:t angående utredning, huru
afgifterna till allmänna fattigvården må kunna mellan kommunernn utjämnas. 1905. — Med
anledning af dessa motioner beslöt riksdagen anhålla hos K. Mnj:t om framläggande för
riksdagen om förslag dels till ändrade bestämmelser beträffande hemortsrätt i fråga om
fattigvård samt beträfTande rätt för fattigvårdssamhälle att af statsmedel bekomma ersättning för
vissa fattigvårdskostnndcr, dels ock till föreskrifter om skärpt kontroll örvcr fattigvårdens
handhafvande samt förbud mot anställande af auktion för erhållande af anbud vid
utac-kordering af hjälpbehöfvande till enskild person.
Äfven från andra håll ha gjorts försök att framkalla förbättringar i
fattigvfirdslagstift-ningen. För närvarande pågår cn vidlyftig undersökning öfver hela landet angående bchöflign
ändringar i bestämmelserna för den allmänna fattigvården. Denna undersökning verkställes
af Centralförbundet för Socialt Arbete, hvilket 1 öfrigt ådagalagt sitt varma intresse för
fat-tigvårdsfrågans lösning genom offentliggörandet af cn serie skrifter i ämnet. Af dessa hafva
utkommit: 1. Dansk och svensk fattigvårdslag. 2. Norsk fattigvård. 3. Fattigvården i Sverige
och Schweiz. 4. Det personliga i fattigvårdsarbetet. 5. Tjänslemannasystem och vårdaresystem
i svenska städers fattigvård m. (1.
’J Erik Gustaf Geijers Samlade skrifter. Sjctte bandet. Fattigvårds-Frågan.
3 Gustaf Rroomé, Om svenska allmänna fattigvårdslagstiftningen. Akademisk
afliand-ling. Lund 1856.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
