Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
girva, att inrättningen beslår vida mer än hvad gällande reglemente för dem
bestämt, nämligen »nödtorftig föda och beklädnad». Den 1901 införda
spisordningen föreskrifver nedanstående kost för försörjningsafdelningen.
Frukostmål: Arbetsportion. Söndag, tisdag och fredag, 340 gr. potatis
och 110 gr. sill samt 4 dl. välling. Måndag, onsdag, torsdag och lördag,
110 gr. sill och 3 dl. gröna ärter samt 4 dl. välling. — Försörjningsporlion.
Alla dagar, 4 dl. välling. Till såväl arbets- som försörjningsportioner hör
170 gr. mjukt rågbröd, hvilket för de äldsta underhållslagarne utbytes mot
65 gr. rågskorpor. — Middagsmål: För detta mål göres ingen skillnad
mellan arbets- och försöijningsportioner, utan utdelas åt alla samma kost.
Söndag och fredag, 85 gr. färskt oxkött, 255 gr. potatis och 7 dl.
köttsoppa. Måndag, onsdag och lördag, 45 gr. salt fläsk och 8 dl. gula ärter.
Tisdag, 110 gr. bräckkorf, 3 dl. gröna ärter och 7 dl. hafregrynsvälling.
Torsdag, 250 gr. lungmos, 255 gr. potatis och 7 dl. hafregrynsvälling. Till hvarje
middagsportion hör 170 gr. mjukt rågbröd. — Aftonmål: Fördetta mål göres
icke heller någon skillnad mellan arbetsportion och försörjningsporlion, utan
utdelas åt alla samma kost. Söndag, tisdag och torsdag, 5 dl.
korngryns-gröt och 3 dl. mjölk. Måndag, onsdag och fredag, 5 dl. rägmjölsgröt och
3 dl. sött svagdricka. Lördag 3 dl. ölost samt 1 portion rågbröd.
För sjukvårdsafdelningarna är gällande samma spisordning, som följes
vid Sabbatsbergs sjukhus. — Till utspisningen inom sjukvårdsafdelningen
användes porslinsservis, hvilken 1903 började införas äfven på
försörjningsafdelningen.
Bland de fattiga hade redan från början uppstått en viss motvilja mol
inrättningen. Åtskilliga af de från försörjningshusen afmönslrade hjonen
af-stodo hellre från all fattighjälp än att öfvergå till Allmänna
försörjningsinrättningen. Andra hade knappt inflyttat därstädes, förr än de anmälde sig
till afflyttning. Sannolikt bidrog härtill den saknad, som dessa
underhållstagare erforo, att icke längre åtnjuta samma frihet som vid fattighusen. Det
var nämligen föreskrifvet — en föreskrift, som gäller ån i dag — att »ulan
särskild uppgifven anledning och sysslomannens tillstånd få hjonen icke
af-lägsna sig från Inrättningen. Dylikt tillstånd bör alldeles förvägras
uppstudsiga, på fylleri begifna eller eljest vanartiga hjon. När tillåtelse till
utgång meddelas, förses hjonet med en polett, innefattande uppgift å den lid,
hjonet eger vistas utom Inrättningen». Förmodligen verkade äfven
afskräc-kande den föreskrifna arbetsskyldigheten, som Iräffade hvarje arbetsfört hjon.
Denna arbetsförpliktelse gäller allt fortfarande och tillämpas allvarligen.
»Hjonen skola ovillkorligen, i den mån deras förmåga det medgifver, inom
Inrättningen med tjenligt arbete sysselsättas; egande styrelsen att åt de hjon,
som ådagalagt synnerlig flit och pålitligt uppförande, efter bepröfvande,
tilldela flitpenningar i kontant, tillökning i kost, rättighet att begagna egna
kläder, eller annan lämplig uppmuntran». Man söker att i mån af deras
förmåga och skicklighet sysselsätta de manliga hjonen med en del
yrkesarbeten såsom snickeri, skrädderi, skomakeri, bleckslageri och borstbinderi
samt åtskilliga utarbeten såsom trädgårdsskötsel, sågning och huggning af
ved, rengöring af mattor m. m. De kvinnliga hjonen beredes sysselsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
