Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ömma föräldrar dertill utsändas, och sålunda tidigt vänjas vid lättja,
osanningar och hvarjehanda andra grofva vanarter, derom lemnar den senare
tidens tilldragelser och polisprotokollen en högst sorglig erfarenhet».
Det tilltagande tiggelriet såväl i städerna som på landsbygden gaf
anledning till de omständliga stadganden rörande bettlares anhållande,
varnande och bestraffande, hvilka inflöto i 1871 års fattigvårdsförordning jämte
föreskriften om upprättandet af tillsyningsmannabefattningen. »Inom hwarje
fattigwårdssamhälle skall finnas behöfligt antal tillsyningsmän, hwilka böra
anhålla betlare och med dem anställa förhör samt i öfrigt förfara på sätt–––-
— föreskrifwes».1 Samma år anställdes i hufvudstaden dylika tillsyningsmän.
De för dem af nämnden utfärdade förhållningsreglerna voro egentligen ett
förtydligande af förenämnda stadganden angående bettlares behandling. Vid
rolemannainstitutionens upprättande 1878 öfverflyttades skyldigheten att
varna bettlare på rotemännen, men desse befriades från detta åliggande 1885,
och uppdraget är numera anförtrodt åt en person, som i
faltigvårdsnämn-dens namn förhör och varnar alla i hufvudstaden anhållna tiggare. Genom
förhör med den ertappade söker man utröna, om han saknar arbete, om
han är sjuk, om han har familj att försörja m. m. År det första gången han
blifvit anhållen för tiggeri, varnas han och hänvisas till fattigvårdsstyrelse;
har hän däremot redan blifvit varnad, öfverlämnas han såsom lösdrifvare
till stadens fiskal. Då ett barn anhålles för bettlandc, inkallas dess
målsman eller den, som möjligen utsändl barnet att tigga, och med honom
för-fares som om han själf hade bettlat. — Under de tre senaste åren ha
följande antal bettlare blifvit öfverlämnade till stadsfiskal att behandlas såsom
lösdrifvare: år 1908 tillsammans 427 personer, hvaraf 405 män och 22
kvinnor; år 1904 tillsammans 331 personer, hvaraf 311 män och 20 kvinnor;
år 1905 tillsammans 463 personer, hvaraf 453 män och 10 kvinnor. De flesta
af dessa bettlare voro i en ålder af 20 till 60 år. Många af dem voro utan
bostad och utan sysselsättning.
6.
Redogörelse för fattigvårdens ekonomiska förvaltning. — Utgifter för
fattigvården jämte uppgifter om folkmängden i hufvudstaden. — Enskild välgörenhet.
Fattigvårdens verksamhet under flydda tider bör äfven bedömas efter
siffror och tal. På den hugsvalelse och hjälp, som den beredt mången
olycklig, torde ingen annan mätare finnas. I det följande anföras några
summariska uppgifter angående fattigvårdens inkomster och utgifter under åren
1844—1904, då stadsnämnden och därefter fattigvårdsnämnden
omhändcr-haft hufvudstadens fattigvård.
’ Se vidare om Iösdrifvares behandling, s. 299 IT.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
