- Project Runeberg -  Fattigvården i Stockholm från äldre till nyare tid /
293

(1906) [MARC] Author: Joseph Müller
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

helt visst mer än en gång ha förefallit en fattigbesökare motbjudande, för
att icke säga pinsamt, att nödgas utreda och besvara sådana frågor, som
på några formulär äro angifna under rubriken »bestraffning», nämligen:
straffarbete, fängelse eller böter, böter för fylleri, varnad för bcttleri,
prostituerad, tvångsarbete.

På noggrannheten af tillsyningsmännens undersökningar beror
emellertid i främsta rummet ett rättvist tilldelande af hjälp ål de nödställda. En
undersökning angående orsaker till fattigvårdsbehofven — hvilken således
icke afser antalet personer utan understödsfall — har för 1904 lämnat
följande resultat. Af samtliga under sagda år förekommande 11,842
understödsfall förorsakades 124 af värnlöshet eller minderårighet, 3,755 af
ålderdom eller orkeslöshet, 6,758 af sjukdom eller arbetsoförmåga, 717 af
arbetsbrist eller knapp inkomst, 199 af stor familj, 56 af lättja, håglöshet och
kringstrykande, 147 af mannens eller moderns afvikande, 86 af
dryckenskap.

Hufvudstadens faltigvårdsutgifter ha för 1905 ökats till 2,513,263 kr.,
häri icke inberäknadt anslag för nybyggnader och reparationer eller dylikt.
Det är själfklart att, huru betydande anförda utgiftssummor än tyckas vara,
fattigvårdsnämnden icke varit i stånd att därmed afbjälpa all den nöd, som
af mångahanda .orsaker drabbat den fattigare delen af stadens befolkning.
Lyckligtvis har fattigvården städse kunnat räkna på bistånd och understöd
af de bättre lottade medlemmarna inom samhället. Men, ehuruväl
Stockholms invånare i alla tider ådagalagt stor offervillighet mot de fattiga, måste
man dock rättvisligen erkänna, att välgörenheten i nuvarande tid mer ån
under något föregående tidsskede utvecklat en lifaldighet, »som med rätta
kan sägas göra medkänsla för likars nöd och offervillighet vid deras
af-hjälpande till ett utmärkande drag hos Stockholms befolkning».1 Det Sr
endast en gärd af erkännande och tacksamhet mot så många välgörande
män och kvinnor att påminna om deras ädla gärning. Härutinnan ha både
stadsnämnden och fattigvårdsnämnden gifvil det bästa föredöme. »Vikten,
omfattningen och betydelsen af denna enskilda verksamhet, hvarigenom
välvilligt fylles hvad den allmänna fattigvården icke ensam förmår att till
be-höfvandes undsättning uträtta, torde ingen vara mera befogad än
fattigvårdens styrelse att erkänna».2 Äfven i handling ha dessa öfverstyrelser för
hufvudstadens fattigvård visat sig uppskatta värdet af dylika
barmhärtighetsverk. Under 1904 understöddes sålunda af den allmänna fattigvården
ett icke ringa antal enskilda barnhem och uppfostringsanstalter,
skydds-och räddningshem, natthärbergen, arbetsstugor, sjukvårdsföreningar m. m.
med ett sammanlagdt belopp af 80,120 kr.

1 Öfverståthållareämbetets underdåniga berättelse för Stockholms Stad, åren 1896 — 1900.
afgifven den 31 dee. 1901.

’ Fattigvårdsnämndens skrifvelse till öfverståthållarcämbctet den 20 mars 1865
angående åtgärder för åstadkommande af samverkan mellan den ofTentllga och enskilda
välgörenheten i hufvudstaden. I fattigvårdsnämndens arkiv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:20:26 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mjfattig/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free