Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att användas utom inrättningen och träskor inom densamma; därjämte skjorta
af domeslik; långa yllestrumpor för vintern och korta bomullsstrumpor för
sommaren. Men ingen halsduk eller näsduk bestås hjonen. Ombyte af linne
sker sålunda: skjorta och strumpor växlas hvarje vecka och underbyxor
hvar-annan vecka. Nya klädespersedlar utlämnas i mån af behof.
De flesta möbler och andra inventarier, som 1904 användes inom
inrättningen, voro gamla och bristfälliga, hvarför det vore öfverflödigt att vidare
orda om dessa. Endast den till hjonens personliga bruk använda
bordsservisen må här omnämnas. Intill 1858 voro matkärlen af stengods, skedarna
af trä, men knifvar och gafflar af järn. Därefter begagnades matskålar,
tallrikar, muggar och skedar af förtennt järnbleck. Till ytterligare förbättring af
servisen beslöt styrelsen 1902, att vid uppköp af inventarier för den nya
inrättningen skulle till hjonens utspisning anskaffas porslinskärl, hvilka i slutet
af 1905 äfven kommo lill användning.
Matordningen har, ehuru icke i samma grad som inkvarteringen, vållat
styrelsen stora svårigheter. Tydligen har sparsamhetsskäl varit bestämmande
vid utarbetandet af de flesta spisordningarna. Häraf följer, att icke alltid nya
matordningar medfört förbättringar i hjonens kost, och liärulinnan kan icke
öfverstyrelsen fritagas från sin andel i ansvaret, enär ändringar eller
ned-prutningar, som en och annan gång gjordes i mathållningen, företogos med
vederbörande myndighets godkännande. Liksom vid alla offentliga anstalter
sköttes 1844—1869 mathållningen vid inrättningen af antagna marketentare,
hvilka genom kontrakt förbundo sig att för ett bestämdt pris, beräknadt pr
dag och person, lämna, enligt uppgjord spisordning, kost till alla i
inrättningen intagna hjon och äfvenså till dem, som därstädes arbetade för dagen.
Enligt annons skulle mathållningen öfverlämnas »till den minst bjudande».
Priset på’maten för dag och person beräknades 1845 till 6 sk. 4 r. men steg
1855 till 10 sk. b:ko. Under de dyra åren, såsom 1859, uppgick priset ända till
38 öre rmt. Tio år senare betalade inrättningen 36 öre för dagsporlion. Från
och med 1870 öfvertog inrättningen själf mathållningen,1 och kostnaden för
den utspisade födan beräknades sagda år till 25,2 6 öre pr dag. Egendomligt
nog uppgick den 1904 till ungefär samma siffra eller 25,5 2 öre.
Om särskildt för en arbetsinrättning passande kost har mycket tvistats,
och styrelsen har icke heller lyckats undgå klander, därför att hjonens mal
ansetts vara än otillräcklig än för dyr. I senare tider har tillkommit det myckna
talet om bristande omväxling. En i dessa frågor särdeles erfaren och kunnig
författare2 säger angående matordningen inom inrättningar: »På hvarje
ändamålsenlig spisordning kan på goda grunder ställas följande fordringar. Däri
ingående matvaror skola vara tillräckliga, af fullgod beskaffenhet, fördelade
på minst tre dagliga måltider samt tillagade med nödig omväxling».
Uppställer man dessa bestämmelser såsom norm för bedömandet af de olika spis-
1 Frän den tiden har inrättningen ombesörjt icke blott tillredningen af hjonens kost
utan äfven bakningen af erforderligt bröd till utspisning, hvarjämte inrättningen levererat mat
■och bröd till åtskilliga fattigvårdsstyrelser och anstalter.
5 Aug. Almcn. Huslig Ekonomi och dess tillämpning pä utsplsnlngen vid allmänna
inrättningar, Sthlm 1902, s. 91 £f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
