Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ändtligen till stånd i byn Teusin, vid Luga-ån i
Ingerman-land. Kriget hade varat i 25 år, hvarunder dock 11 varit
etillestånd. Finland hade lidit oerbördt, såväl tillföljd af
moskoviternas härjningar, som af de nästan hvarje år
återkommande större eller mindre utskrifhingarne. Sverge fick
behålla Narva, men måste återlemna alla andra eröfringar,
hvaribland i främsta rummet Keksholm med län. Fleming höll
likväl Keksholm besatt i ytterligare tvenne år, för att kunna
hafva krigsfolk på benen mot hertig Carl. Då han lät det
från gränserna återvändande krigsfolket, särdeles Finska
rytteriet, taga sig våldsinqvartering hos bönderna, böljade dessa
åter klaga öfver soldateskens orimliga fordringar. Men
Fleming blef döf för deras böner om lindring samt fortfor att
behandla dem utan skonsamhet. Derjemte skickade han i
Juli en mängd obetalda ryttare öfver Åland till Rodslagen,
der de spridde sig i våldsqvarter samt föröfvade stora-
oordningar. För att göra slut på dessa och många andra
missförhållanden, sammankallade hertig Carl i Oct. en riksdag i
Söderköping, der han valdes till riksföreståndare. Derjemte
skickades trenne sändebud till Finland, för att förmå detta
land underkasta sig riksdagsbeslutet och ransaka angående
krigsfolkets öfvervåld.
Härpå svarade Sigismund med att i början af 1596
utnämna Claes Fleming till riksföreståndare i Finland och
Est-land, med en särskild regeringsform. Samtidigt lät Fleming
den i Åbo åter församlade finska adeln förklara, att den ej
ansåg Söderköpings riksdags beslut gällande, förrän det
blif-vit understäldt Sigismunds afgörande, med hvilket besked de
i Oct. ankomne sändebuden tillbakaskickades. Äfven
Fleming inlade för egen räkning en kraftig protest mot
riksdagsbeslutet, särdeles som såväl han, som alla, hvilka höllo
med honom, genom detsamma skiljdes från alla sina
em-beten1).
Nu (jörjade man å ömse sidor rusta sig till öppna
fiendt-ligheter. Fleming förföljde alla, som han misstänkte höra
till hertigens parti. Deremot hade han till befälhafvare i de
1) Den följande framställningen af krigshändelserna i Finland är till större
delen hämtad nr Koskinens utmärkta arbete om Klubbekriget, till hvilket
förf. äfven f&r hänvisa dem, som önska närmare kännedom om detaljerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
