Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att härigenom afleda kurfursten från hans företag mot svenska
Pommern, öfver nämnde armé hvilade dock ett eget
missöde. Dess förste befälhafvare, Malmös tappre försvarare
fältmarskalken Fersen, dog i Skåne under sommaren. Efter
honom utnämndes fältmarskalken Bengt Horn, som vistades
i Stockholm, till öfverbefälhafvare. Men denne uppehöll sig
hela hösten i hufvudstaden, för att ombesörja enskilda
angelägenheter, och afreste ej förrän i medlet af Nov. samt tog
då vägen kring Finska Viken, i stället för öfver Östersjön, i
följd hvaraf han först den 27 Jan. 1678 framkom till Riga.
Hans-broder Christer Horn, fältmarskalk och guvernör i
Liff-land, hade då redan samlat armén — som törhända något
för högt uppgifves till 12 000 man — och anträdt tåget in i
Liffland. Men då han fick underrättelse att Bengt Horn den
4 Febr. aflidit i Riga, återvände han genast dit samt lät,
efter hållet krigsråd, trupperna gå i vinterqvarter. Icke långt
derefter erhöll han sjelf öfverbefälet, men undanbad sig
detsamma på grund af sin höga ålder. Innan likväl liffiändska
arméns vidare missöden beskrifvas, må några ord nämnas om
Königsmarks tappra försvar af Pommern, der Åbo läns ryttare
befunne sig.
Vid början af år 1677 återstodo af svenskarnes
besittningar i Tyskland blott Rtigen jemte fästningarne Stettin,
Greifswald och Stralsund. Under förra hälften af året fick
Königsmark mestadels vara i fred samt försökte genom
strof-partier i Mecklenburg och Hinter-Pommern inskaffa lifsmedel
i fästningarne. Hans hopp stod på svenska flottans eller
åtminstone liffiändska arméns undsättning. Emedlertid gick
den första förhoppningen snart förlorad genom svenska
flottans nederlag. Detta gaf äfven kurfursten af Brandenburg
anledning att ånyo börja fiendtligheter; den 7 Juli visade hanv
sig framför Stettin med 20 000 brandenburgare och
lunebur-gare. Nu börjades en belägring, som är en bland de
märkvärdigaste i s venska krigshistorien; med 3 000 man försvarade
sig gen.-löjtnant Wulff under ett hälft års tid; och då han
den 1 Jan. 1678 utdrog ur den till en rykande askhög
förvandlade staden, återstodo honom blott 300 man. Orsaken,
hvarföre Königsmark ej kunde komma staden till undsättning,
Finlands Krigshistoria. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
