Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IH:e regering, började man dock, åtminstone i Finland från
1775, att låta öfva yargeringsmanskapet samt slutligen redan
vid början af krigen (1788 och 1808) låta dem uppsättas och
användas såsom enskilda corpser — likväl allenast med 1 karl
för 2 rotar eller rusthåll — hvarigenom de, i strid mot gällande
kontrakter, blefvo en ökad börda för rote- och • rusthållare.
Genom Wiborgs och Kekeholms afträdande, återstodo
till gränsens försvar blott de obetydliga fästena Nyslott och
Willmanstrand, hvilka icke kunde göra långvarigt motstånd.
Men vid kusten, der armeerna och flottorna i främsta rummet
komme att röra sig, fanns ingen fast punkt. Med anledning
häraf beslöt regeringen redan år 1722 att befästa staden
Wek-kelaks, hvilken ansågs hafva ett fördelaktigt läge på en
landtunga mellan en djupt inskjutande vik och en insjö; staden
erhöll äfven nya privilegier och nytt namn, nemligen
Fre-drikshamn, efter den dåvarande konungen.
I afseende på arméns organisation må nämnas, att vid
kavalleri-regementerna regementsofficerarne ökades med en
s e k o n d m aj o r på hvarje regrte, och majoren kallades
der-efter premiermajor. Dessa såväl jom öfversten och
öf-veretlöjtnanten, voro chefer för hvar sitt kompani
(stabs-kompanier), af hvilka de tre första alltid bibehöllo sin
nummerordning, under det sekondmajorens och de öfriga stundom
- ombytte sin tur och sina nummer inom reg:tet. Staben och
civilstaten vid infanterireg:tena bestodo i öfrigt af
reg:tsqvarter-mästaren, reg:tspresten, två bataljonsprester, reg:tsskrifvaren,
reg:tsfältskären och tre fältskärsgesäller (barberare),
reg:ts-profossen eller väbeln och tre gemene profosser samt fyra
skallmejblåsare (hautboister); vid kavalleriregttena bortföllo
profosser, barberare och skallmejblåsare, men tillkommo en
reg:tspukslagare, två pistolsmeder och två sadelmakare.
Kompanibefälet vid infanteriet bestod af kaptenen, löjtnanten,
fänriken, fältväbeln, sergeanten, mönsterskrifvaren, föraren,
furi-daren, rustmästaren, två trumslagare och en pipare. Vid
kavalleriet utgjordes kompanibefälet af ryttmästaren, löjtnanten,
kometten, qvartermästaren, tre korporaler, mönsterskrifvaren,
trumpetaren, hofslagaren, barberaren och profossen. För en
del af chargerna saknades dock boställen. — Åtskilliga
indragningar af vissa befälspersoner och förändringar af andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
