Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rytteriet, Westerbottens och Jemtlands reg:ten, samt 2 500
man vargeringsmanskap, öfver hvilka trupper Freudenfelt
erhöll befälet. Så snart den sednare åter samlat sina ryttare,
afgick han till Torneå-nejdens försvar. Då han misstänkte
rysearnes afsigt vara att behålla de svenska hästarne, gjorde
han härifrån i slutet af November ett öfverrumplande
anfall på den af 350 husarer, kossacker och kalmucker
bestående posteringen i Kemi; 50 man föllo på ryska och 12
på ѳvenska sidan; men af de svenska hästarne fimnos ej flere
än 27; dessutom togos dock 40 till 50 kossackhästar.
Härefter drogo sig ryssarne tillbaka till Uleåborg, der de
ängsligt höllo vakt. Fastän rysearnes styrka i norra Finland då
var föga betydlig, kunde Freudenfelts lilla afdelning likväl, i
följd af den inträdande vintren och bristen på förnödenheter,
ingenting vidare uträtta.
Vid böljan af år 1743 inleddes mellan svenska och ryska
regeringarne fredsunderhandlingar i Abo. Vintren tillbragtes
af de regerande ständerna i Sverge med undersökningar om
orsakerna till föregående årets olyckor, med rustningar till
det kommande fälttåget och framför allt med öfverläggningar
angående valet af tronföljare. Utgången af detsamma var
vid rikets dåvarande ställning af stor vigt. I början förenade
sig ständerna om hertigen af Holstein, Carl Peter Ulrik, som
var sonson åt Carl XII:s syster och hvars mor var
kejsarinnan Elisabeths syster; man hoppades härigenom erhålla en
dräglig fred med Ryssland. Men sedan man i Dec. fått
veta, att nämnde furste blifvit utsedd till rysk tronföljare,
måste nytt val anställas. Då kommo icke mindre än fyra
kandidater i fråga, hvaribland kronprinsen Fredrik af
Danmark och furstbiskopen Adolf Fredrik af Lubeck hade mesta
utsigtema. Valde man den förre, som hade allmogen för sig,
så kunde man med Danmarks flotta och armé hoppas
återtaga Finland; men Sverge kunde då lätt bli ett lydrike under
Danmark. Valde man den sednare, som var Carl Peter
Ulriks systerson och understöddes af kejsarinnan Elisabeth, så
kunde man möjligtvis utan svärdslag återfå Finland. Valet
var i sjelfva verket brydsamt och förorsakade derföre stor
splittring i sinnena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>