Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 samma mån Gustaf III, i följd af sin oroliga och
ombytliga karaktär, började ledsna vid den ära, han inlagt
genom 1772 års revolution, och förakta den, han kunnat vinna
genom landets inre förkofran under en fredlig regering,
yppade sig hos honom ett allt mera tärande begär, att genom
krigiska bedrifter mätta sin ärelystnad samt uppnå ett
hjelte-rykte, liknande de store Carlarnes och Gustaveruas. Denna
krigslystnad ökades i samma mån, som hans sträfvande efter
envälde samt dåliga förvaltning af statens medel uppväckte
ett allt lifligare missnöje inom nationen. Genom krigaräran
föreställde han sig kunna återvinna folkets förlorade kärlek
och försona det med allenastyrandet, hvarjemte han hoppades
att genom eröfringar möjligtvis upphjelpa de förstörda
finanserna.
*
Emedlertid dröjde det länge, innan han kunde besluta
sig för, hvem af sina grannar han skulle bekriga. Länge
vacklade han mellan Danmark och ’Ryssland; å ena sidan
kunde han införlifva det på samma halfö belägna Norge med
fäderneslandet; å den andra kunde han återvinna de
provinser, som genom frederna efter Carl XII:s död gått förlorade.
Det krig, som i Augusti 1787 utbröt mellan Turkiet och
Ryssland, gjorde ändtligen slut på hans tvekan. Han beslöt
angripa sistnämnde magt, då den redan fördjupat sig i krig
vid dess sydligaste gränser. Ryssland kunde dessutom snart
blifva lika vådligt för Sverge, som det varit för Polen och
Turkiet. På dess i grunden fiendtliga, om än af beräkning
dolda, tänkesätt mot Sverge kunde man knappast tvifia. De
planer, som smiddes med Sprengporten och hans anhängare
angående Finlands afskiljande, kunde vid lägligt tillfälle
utföras. Det vore således i sjelfva verket blott sjelfförsvar om
man begagnade ett gynnsamt ögonblick att skada och
försvaga Ryssland.
Ihågkommas bör äfven, att Ryssland då på långt när ej
var så mägtigt, som det sedermera blifvit. Dess
innevånareantal uppgick knappast till hälften af det närvarande. Större
delen af dess landmagt var sysselsatt i Turkiet. Och hvad
dess sjömagt beträffar, så hade den under 1741—1743 års
krig ingalunda visat sig särdeles öfverlägsen den svenska.
Skärgårdsflottans dåvarande underlägsenhet hade blifvit af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 17:14:56 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/mjfinarme/1/0325.html
