Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af 30 man på en holme vid inloppet till Saimen, for
Ehren-roth till Rautalake, der han urskeppade sin skara, hvarpå han
landvågen gick till Kyro.
Som ryssarne lidit betydlig förlust (5 till 600 man
upp-gifves), förföljde de icke, utan qvarstannade i Kärnäkoski,
hvarefter de öfvergåfvo passet, som åter af Ehrenroth
besattes 1).
Sedan konungen återkommit till Helsingfors, firades
der-städes åter en stor fest öfver den vid Högland vunna segren
(den 21). Emedlertid befanns snart, att flottan ej på
någon tid kunde utgå af brist på fullständig utredning
och tillräcklig ammunition. En ny krigsplan måste
sålunda uppgöras, och densamma blef: att fortsätta det
till-ämnade företaget mot Fredrikshamn, men nu icke
allenast med finska armén, utan äfven med de svenska trupperna,
af hvilka ungefär en tredjedel land vägen skulle tåga till
gränsen under generallöjtnant Mejerfelts befäl, men de öfriga
skulle inskeppas på skärgårdsflottan, för att under
generallöjtnant Siegrothe befäl stiga i land öster om Fredrikshamn
och från denna sida anfalla fästningen* 2).
Emedlertid tilltog inom officerscorpsen missnöjet öfver
krigets orättmätighet och de eländiga förberedelserna i sådan
grad, att konungen deröfver blef förskräckt och började frukta,
icke allenast för krigets utgång, utan äfven för sin personliga
säkerhet. Närmaste följden af dessa farhågor blef, att
gen.-major Toll, hvilken man, i strid med sanna förhållandet,
förmodade hafva tillstyrkt kriget, och som nu äfven lika
orättvist beskylldes för den allmänna bristen på
krigsförnöden-heter, råkade i onåd, hvarigenom konungen förlorade sin
bäste rådgifvare. När slutligen icke allenast enstaka
officerare, utan hela officerscorpser (såsom t. ex. Dalarnes och
Södermanlands regiters) lade in om afsked, förlorade Gustaf
III nästan alldeles modet. Och det var med förtvifian i
hjertat, som han den 24 Juli för tredje gången lemnade Hel-
*) Jägerhorn, s. 48; Diverse handlingar; Kårta i Krigsarkivet (vol. 20).
2) Bergman-Schinkel, s. 4 och 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
