Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afstå från dessa stämplingar och göra afbön, då förlåtelse
skulle lemnas. Armfelt föreslog då de missnöjde, att
underteckna en skrift, hvari man skulle svärja, att man, i fall
kejsarinnan erbjöd fred, på allt sätt skulle förmå konungen att
ingå derpå och sammankalla ständerna, men att man i
motsatt fall såsom en man skulle gå mot fienden och iakttaga
den strängaste lydnad. Alla lemnade härtill sitt bifall, och
skriften sändes, försedd med 113 underskrifter, till konungen
den 12 Augusti1).
Detta var det s. k. Anjalaförbundet. Samma dag
anlände generallöjtnant Mejerfelt till Anjala, för att öfvertaga
befälet derstädee efter Armfelt, som flera gånger begärt sitt
entledigande.
Emedlertid emottog Gustaf III Anjalamännens skrifvelse.
Fastän han kände sig magtlös mot det på alla sidor
öf-verhandtagande missnöjet, beslöt sig likväl, visserligen med
förtviflan i hjertat, att ej gå in på något, utan afvakta, hvad
den närmaste framtiden kunde medföra. Han ansåg sig för
sin person så osäker, att han hvarje natt hvilade ombord på
sin jakt Amfion samt drog in landgången. Hans förtrognaste
rådde honom ifrigt att begifva sig tillbaka till Sverge. Det
svar, han (den 20 Aug.) gaf härpå, visar tydligen hans
ställning och tänkesätt: ”Det är ej att tänka på; jag kan på flera
vis omkomma, det finner jag, men aldrig skall jag
deshone-rera mig; rymma undan dessa förrädare, vore fegt och skulle
öka deras mod. Nej en enda resurs gifves för oss; det är
om dansken förklarar krig. Då hafve vi en orsak att fara
härifrån för att försvara vår vestra gräns; och hela nationen,
som då blir upplyst om faran, skall tjena mig att försvara
både fäderneslandet och mig sjelf; hos oss behöfves starka
slag att göra effekt”* 2).
Han hade räknat rätt. Dagen derpå inträffade den
efterlängtade underrättelsen om danska krigsförklaringen.
Konungen var räddad. Beslut att ofördröjligen afresa till
Stockholm fattades. Öfverbefälet öfver hela den i Finland
samlade krigsmagten anförtroddes åt hertig Carl (i bref af den
*) Bergman-Schinkel, s. 27; Montgommerv, s. 350 o. f.; Rhein. 8. 94 o. f.;
Ekmans dagbok, 9. 92 o. f.
2) Bergman-Schinkel, s. 32.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
