Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJUGUNIONDE KAPITLET.
Kriget med Ryssland 1790. Politiska förhållanden.
Krigsplan. Förberedelser.. Striderna yid
Partakoski och Walkiala (April).
Gustaf III hade nu gjort tv enne fälttåg, utan att komma
krigets ursprungliga ändamål ett fjät närmare. Han hade
h varken lyckats återtaga de genom frederna 1721 eller 1743
förlorade provinserna, ej heller kunnat bibringa ryska
sjö-magten något svårare slag. Tvärtom var hans armé hänvisad
till en afgjord defensiv, hans skärgårdsflotta hade blifvit
slagen och hans örlogsflotta hade första året varit blokerad i
Sveaborg samt det andra knappast kunnat lemna Carlskronas
grannskap.
I sjelfva verket var konungen äfven redan ledsen vid ett
krig, som lemnat honom så ringa tillfälle till vinnande af
hjeltens ära. Hans poetiska själ insåg ändtligen, att kriget
var det mest prosaiska, som kunde tänkas, och han började
upprigtigt längta efter fred. Redan i Juni 1789 hade
Preussen för andra gången erbjudit Ryssland dess bemedling i
kriget med Sverge och Turkiet; anbudet hade likväl blifvit
afslaget. I September försökte Gustaf III genom ett spanskt
sändebud, som reste genom Finland, på omvägar låta
kejsarinnan få veta sina fredliga tänkesätt; hennes sednaste
framgångar i Turkiet gjorde henne emedlertid föga böjd för en
billig fred, hvarom konungen i November erhöll kännedom1).
Återstod således ej annat än att fortsätta kriget, till dess
händelser inträffade, som kunde göra ryska regeringen
benägnare för en fredlig öfverenskommelse. Sådana händelser
syntes för öfrigt ej långt aflägsne. Ty Preussen, som började
frukta följderna af Rysslands och Österrikes framgång i
Turkiet, hade icke allenast lemnat Sverge ett lån (733 000
spe-cier). utan började äfven sjelf att rusta, samt uppmanade,
jemte Sverge, äfven Polen till fiendtligheter, hvartill det
sed-nare äfven visade sig benäget, blott man försåg det med pen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
