Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då jag ekall vara nödgad att lyda och efterkomma
absurditeter, är det bättre att jag går min väg, än att dela skammen
af andras fel”–––––-”Allt är här lika: alla missnöjde, alla
utan pengar, alla önska fred. Man belönar krigsförtjenster
med messingsvärjor och med fagert prat; men då handen och
munnen, hvarifrån det kommer, ej är älskad, kan man lätt
imaginera sig, hvad effekt sådant gör”–––––––l).
Emedlertid hade Gustaf III ännu qvar skärgårdsflottan,
hvars förluster den 3 Juli mer än tillräckligt blifvit ersatte
genom föreningen med Cronstedts eskader; och med
densamma beslöt han göra ihärdigt motstånd, om fienden skulle
angripa. Han intog äfven genast en utmanande hållning och
framskjöt den 5 från Svensksund ett avantgarde af 30
kanonslupar mot Fredrikshamn. Men såväl denna, som de tvenne
följande dagarne, visade sig ingen fiende. Den 6 besökte
konungen Mejerfelts högqvarter vid Högfors. Först den 8
syntes ryska skärgårdsflottans avantgarde nalkas Svensksund,
men derpå vända mot söder och ankra vid Aspö, der den
efterföljande hufvudstyrkan snart förenade sig med detsamma.
Det blef nu tydligt, att ryssarne ämnade verkställa hufvud- ’
anfallet från södra och vestra sidan, för att undvika passagen
genom de trånga och lätt försvarade sunden på östra sidan,
och p*å det svenskarne skulle blifva alldeles inneslutne och
tillfångatagne. Den fiendtliga skärgårdsflottan hade äfven
blifvit förstärkt med eskadern från Fredrikshamn och var den
svenska betydligt öfverlägsen. Prinsen af Nassau hade
bestämt den 9 Juli, årsdagen af kejsarinnans kröning, till
anfallet, samt gjorde sig så förvissad om segren, att han redan
drömde om hela svenska flottans förstörande, Finlands
under-kufvande samt monarkiens utrotande i Sverge, såsom de
närmaste följderna af sina gigantiska framgångar.
Hvem vet äfven, hvad som kunnat ske, om Gustaf IH
o
blifvit slagen, samt fienden stått på hans återtågslinie?
Åtminstone hade skärgårdsflottan varit tillspillogifven. Detta
är säkert. Det var således en förtviflad handling, då
konungen beslöt att sätta allting på sista kortet samt antaga batalj,
*) Bergman-Schinkel II, 8. 300.
Finlands Krigshistoria>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
