Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
densamma, förmådde honom till deltagande i politiska planer,
som bordt vara främmande för Sverges välförstådda intressen.
Redan 1805 på hösten hade han förbundit sig med den
koalition, som blifvit bildad mot Frankrike af England,
Ryssland och Österrike samt tagit befälet öfver en armé af
svenskar, engelsmän och ryssar, som inryckt i Hannover. Och
då nämnde koalition sprängdes genom slaget vid Austerlitz
samt Österrike måste böja sig under Napoleons ok, bibehöll
han vänskapen med England och Ryssland samt kom till och
med våren 1806 på sp£nd fot till Preussen, som syntes gifva
vika för Frankrikes fordringar. Då Preussen likväl på hösten
sistnämnde år bröt med Napoleon samt krossades genom
slaget vid Jena, ställde han sig åter troget vid dess sida. De
första fiendtligheterna mot^ fransmännen föreföllo, då desse på
Travefloden den 6 Nov. tillfångatogo den i Lauenburg
qvar-lemnade svenska corpsen.
I Jan. 1807 indrefvos de svenska trupperna i Stralsund
samt blokerades der till i April, då de lyckades utdrifva
fransmännen ur s venska Pommern. När såväl Preussen som
Ryssland, hvilket åter uppträdt mot Napoleon, efter nederlaget
vid Friedland nödgades till fred med Frankrike, synes tiden
varit inne för Sverge att äfven förlika sig med den mägtige
segraren. Napoleon bjöd äfven handen härtill. Men Gustaf
IV Adolfs bittra hat mot det ”korsikanska vilddjuret”, i
förening med hans militäriska oduglighet, hindrade honom att
lyssna till förnuftets röst. Han beslöt fortsätta motståndet,
och kastade sig helt och hållet i Englands armar. Närmaste
följden var att svenska Pommern åter öfversvämmades och
Stralsund eröfrades af fransmännen; och blott genom
marskalk Brunes efterlåtenhet anses svenska armén på Rügen
hafva undgått att blifva fången.
Samtidigt landstego engelsmännen på Seland,
bombarderade Köpenhamn och tvungo danskarne, som hittills forsigtigt
undvikit all inblandning i de europeiska krigen, att (d. 7 Sept.)
utlemna hela sin flotta, på det Napoleon ej skulle bemägtiga sig
densamma. Med nöje åsåg Gustaf Adolf den gamle arffiendens
qväsande samt inledde till och med underhandlingar med
England angående Selands besättande, hvilka tillsvidare dock ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
