- Project Runeberg -  Anteckningar rörande finska arméens och Finlands krigshistoria. Särskildt med afseende på krigen emellan Sverige och Ryssland 1788-1790 samt 1808-1809 / Del 2 /
10

(1870) [MARC] Author: Julius Mankell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

delen af Sverges egna stridskrafter skulle användas mot
Danmark och till Norges eröfring. Äfven om detta ej varit fallet,
så är i hög grad tvifvelaktigt, huruvida svenska armén under
vintren kunnat lemna den finska verksamt bistånd.
Numera antages allmänt, att hvarje regulier militärisk
förbindelse mellan skandinaviska halfön och östra kusten af
Östersjön är omöjlig under vintren; ej heller kan man undersamma
-årstid föra en större styrka kring Bottniska Viken öfver Torneå.
Detta hade äfven Ehrensvärd erkännt; men derjemte hade han
antagit, att i allmänhet all krigföring i Finland var omöjlig,
förrän våren uppbrutit hamnarnes isar, äfvensom att kriget, för
underhållets skull ur magasiner, måste föras utmed södra kusten.

Sedan 1788—1790 års krig hade dessa förhållanden
likväl ändrat sig. En ny krigskonst hade uppstått.
Napoleon hade visat, att man kunde föra krig under vintren, och
att man till härarnes underhåll kunde begagna
reqvisitions-systemet, -i stället för magasiner. Finland låg således äfven
under vintren öppet för ryssarne. Och som man kunde taga
för gifvet, att deras styrka var betydligt öfverlägsen den lilla
finska arméns, blef sannolikt, att densamma skulle krossas
och utan gagn uppoffras, om den satte sig till motvärn.
Liksom alla armeer i verlden, sedan krigens början, måste den
således, om den var för svag att med hopp om framgång
utkämpa en strid vid gränsen, vika undan, för att förvaras till
bättre tider. Så hafva alla dugliga generaler handlat, när de
varit för svaga. Detta återtåg borde likväl naturligtvis ej
ske fortare, än fienden verkligen med stor öfvermagt trängde
på, samt ej längre, än som var nödvändigt till jemnvigtens
återställande.

En enda omständighet skulle rättfärdigat ett
qvarstan-nande vid gränsen, nemligen om befästningskonsten kunnat
lemna finska armén det tillskott af styrka, som var nödvändigt
för ett verksamt försvar vid gränsen mot en öfverlägsen fiende.
Och hade Finland 1808 egt en tillräckligt stor landfästning
att inrymma större delen af finska armén, så hade den
sed-nare bordt inkastas i densamma. Men nu inrymde de för
handen varande sjöfästningarne blott en mindre del af armén;
ej heller kunde lifsmedel anskaffas för mera. Återstoden måste
således retirera, om fienden befanns för öfverlägsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:15:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mjfinarme/2/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free