Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var uppgjord. Och som Sveaborg då för tiden ansågs såsom
nordens starkaste fästning samt dessutom skulle hafva en
talrik besättning, så låg i denna förutsättning lika litet något
felaktigt, som i den på densamma grundade planen, hvilken
tvärtom under då för handen varande omständigheter
förmodligen var den ändamålsenligaste — kanhända den enda
möjliga. I sammanhang härmed må slutligen nämnas, att det
lärer varit med tanken på Finlands återtagande, som Gustaf
Adolf påbjöd landtvärnet8 uppsättande, hvarom kungörelse
utfärdades den 14 Mars.
Konungens planer till Norges eröfring voro för öfrigt i
främsta rummet grundade på antagandet af Englands
medverkan. Den 8 Febr. slöts med denna magt ett
subsidie-fördrag, enligt hvilket Sverge månatligen skulle erhålla 100000
pund sterling till arméns och flottornas utrustning. Derjernte
begärde Sverge en ansenlig hjelpsändning af skepp och
trupper, hvilka sednare skulle landsättas på Norges vestra kust,
under det svenska armén skulle intränga från östra sidan.
Engelska regeringen ansåg likväl, att ett anfall på Norge
under för handen varande omständigheter ej tycktes kunna
göras med framgång. Men då Gustaf Adolf förnyade sin
begäran, erbjöd den sig att till Sverge öfversända 10 000 man, med
vilkor, att de skulle kunna återkallas, när de
annorstädes behöfdes, äfvensom att de under vistandet i Sverge
skulle under egna chefer användas till särskild tjenstgöring,
samt nära kusterna, för att kunna underhålla förbindelsen med
sin flotta.
Medan Gustaf Adolf sålunda var sysselsatt med
anfallsplaner mot vester, uppkom i söder oförmodadt en fara, som
mycket uppskrämde sinnena och- för någon tid nödsakade
konungen att tänkas på försvar i stället för anfall. Rykten
uppstodo nemligen, att en fransk armé under marskalk
Bernadotte under vintren skulle inbryta i Danmark och gå öfver
till öarne, för att tillsammans med den danska hufvudarmén
i Seland landstiga i Skåne; samtidigt sades äfven norrmännen
och ryssarne skola infalla, hvar från sitt håll. Som isen ännu
betäckte Sverges hamnar, hvarifrån således inga svenska
krigsfartyg kunde utkomma, hvilket deremot var möjligt för de
danska, då Bälterna och Sundet merändels gingo öppna hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
