- Project Runeberg -  Anteckningar rörande finska arméens och Finlands krigshistoria. Särskildt med afseende på krigen emellan Sverige och Ryssland 1788-1790 samt 1808-1809 / Del 2 /
82

(1870) [MARC] Author: Julius Mankell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fall, och fann i det stora .antalet mindre öfvade vargeringar
, en ypperlig förevändning att underlåta detsamma. Snart
försvann äfven det gynnande tillfället, ty den 14 Mars återkom
Buxhöfden med sina 6 bataljoner; och straxt derefter inträffade
ytterligare 6 bataljoner (2 af sjuttonde och 4 af § ortonde
divisionen) j ernte minorer och artillerister. Belägringshären
uppnådde härigenom en styrka af omkring 10 000 man, samt var
sålunda efter denna tid åtminstone icke underlägsen garnisonen,
såsom man velat påstå. Under tiden hade äfven den energiske
Kamenski anländt till Helsingfors samt öfvertagit befälet öfver
sin division (den sjuttonde). Suchtelen ledde belägringsarbetena.

För det för handen varande artilleriet, som utgjordes af

16 mörsare och 30 kanoner, till större delen fältstycken,
började ryssarne nu anlägga batterier för att beskjuta en
fästning, som hade omkring 900, mestadels grofva, stycken till
valls. Trenne sådane batterier uppfördes, nemligen ett på
Skatudden med 4 fyrtiopundiga och 2 tvåhundrapundiga
mörsare, samt tvenne på Ulrikasborg, af hvilka det ena med 6
åttiopundiga mörsare och det andra med 2 fyrtiopundige
hau-bitser, 3 tjugufyrapundingar och 3 adertonpundingar —
tillsammans således för 20 stycken; anläggningen af dessa
batterier förorsakade stor möda, emedan ingen jord fanns på de
snöbetäckta klipporna, hvarföre man måste hjelpa sig med
faschiner och fyllda skanskorgar. Dessutom formerades af
anspända fältkanoner s. k. rörliga batterier, som hvarje natt
på isen skulle närma sig fästningen.

Innan de fasta batterierna blifvit färdiga, börjades den

17 Mars från Blekholmarne elden från ett batteri tolf- och
sexpundige fältstycken; den fortfor sedermera den 18, 19 och
20, under några timmar om dagen och några om natten, då
äfven de rörliga batterierna från flera punkter deitogo i
densamma; den 20 blef äfven batteriet på Skatudden färdigt samt
började sin eld. Ändamålet med denna beskjutning var att
om möjligt itända skärgårdsflottans fartyg, som lågo i
bassi-nen mellan Wargön och Stora Oster-Svartö, äfvensom
matrosernas trähus och flottans skjul jemte väderqvarnarne; vidare
skulle man försöka skada de på isen af timmer uppförda
för-bindelselinierna mellan de särskilda verken, jemte fästningens
artilleri; kunde bresch skjutas, så borde detta ske blott för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:15:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mjfinarme/2/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free