- Project Runeberg -  Anteckningar rörande finska arméens och Finlands krigshistoria. Särskildt med afseende på krigen emellan Sverige och Ryssland 1788-1790 samt 1808-1809 / Del 2 /
223

(1870) [MARC] Author: Julius Mankell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dessa barbariska moskoviter återkastas inom de gränser,
hvar-öfver de aldrig bordt framtränga. Det kan ej gifvas någon
redlig finne, som ej med lif och blod dertill vill bidraga.
Men tiden får ej försummas, den måste begagnas till
vinnande af detta enda och vigtiga ändamål; armén måste
förstärkas med de många tusende finnar, som skynda att samla
sig under de fanor, som höjas till deras fosterlands försvar;
och då dessa blifva under samma befäl, som deras redan
be-vårade krigsvane landsmän, anförde, skall segrens Gud kröna
deras vapen. Gustaf Adolf.”

När Klingspor läst detta bref, blef han så bestört, att
han tappade papperet på golfvet samt med en förtviflans
åtbörd utropade: ”Skall jag drifva fienden inom de gränser,
hvaröfver han aldrig bordt framtränga!” Men hans min
der-vid var tillika så löjlig, att Björnstjerna ej kunde återhålla
ett högt skratt. Klingspor blef naturligtvis stött, men då
Björnstjerna, så godt han kunde, ursäktade sig, lät han
honom resa vidare till slagfältet vid Salmi1).

Klingspor hade verkligen skäl att bli bestört. Alla hans
förhoppningar på en lycklig utgång af fälttåget hade hela
tiden hvilat på vissheten om den förr eller sednare skeende
ankomsten af de betydliga förstärkningar, som väntades från
Sverge. Dessa förhoppningar visade sig nu alldeles
grundlösa. Men icke nog härmed. Såsom enda medlet att
bibehålla sig i eller återtaga Finland, hänvisades han till de ovissa
och vexlande folkresningarne, hvilka visserligen här och der,
i förening med trupper från armén, kunde sysselsätta fiendens
mindre afdelningar, men som dock aldrig voro i stånd att
utkämpa en ordnad strid eller återeröfra Finland från den ryska
öfvermagten. Dertill kom, att förhoppningen om en
öfver-skeppning från Wasa, hvilken han med en viss säkerhet
syntes hafva hyst, på en gång blef alldeles kullkastad, hvarjemte
han hotades med monarkens onåd — för honom kanhända
det värsta. Slutligen hade han den sorgen att se de tappra
öfverlefvorne af finska arméns hufvudstyrka med glesnade leder
återvända från de blodiga slagfälten vid Ruona och Salmi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:15:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mjfinarme/2/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free