Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 17 September erhöll konungen underrättelse om
utgången af striderna vid Ruona och Salmi, äfvensom att v.
Vegesack icke, enligt befallning, landstigit vid Björnéborg,
utan vid Christinestad samt var i fullt återtåg till trakten af
Wasa. Den sistnämnde förklarades då genast befälet förlustig
samt befalldes begifva sig till Stockholm, för att försvara sig;
konungen yttrade, att han borde skjutas för pannan1).
Men oaktadt nämnde underrättelser samt motgångarna
vid Palva och Lokalaks, ville Gustaf Adolf, förmodligen i
tanke att den från Gefle väntade corpsen när som helst kunde
komma, icke öfvergifva sina landstigningsförsök i trakten af
Helsinge. Och den 19 Sept, beordrades i sammanhang
dermed återstoden af gardena att afgå från Stockholm till Åland,
hvarjemte borgerskapet i deras ställe skulle bestrida
v&kt-göringen i hufvudstaden.
Allt berodde nu likväl på, om skärgårdsflottan fortfarande
kunde betäcka och skydda landstigningen mot den mer än
dubbelt öfverlägsna fiendtliga. Detta blef likvisst nu underkastadt
flera svårigheter än förut. Så länge svenska skärgårdsflottan
innehaft Palva sund, hade den kunnat använda hela sin
underlägsna styrka till försvaret af denna punkt, och derigenom
skyddat landstigningen. Nu deremot måste den dela sig,
emedan det var lika nödvändigt att direkt skydda
landstigningen vid Helsinge, genom att försvara de många sunden
mellan Töfsala och Sudsalo, som att besätta Grönvikssund,
emedan fienden annars genom detsamma hade kunnat afskära
både skärgårds- och transportsflottans återtåg. Lyckligtvis
hindrades Mäsojedoff genom stark blåst och motvind flera dagar
att öfvergå fjärden mellan Palva och Grönvikssund, så att
svenskarne fingo tid att draga till sig en icke ringa förstärkning och
vidtaga lämpliga försvarsanstalter. Rayalin qvarhlef med 33
kanonslupar vid Grönvikssund. Major Sjöholm afdelades med
18 slupar och 1 mörsarebåt till försvaret af Kahiluotosunden.
Han vidtog följande åtgärder: sunden mellan Töfsala och
Leiluoto, samt mellan Asamaa och Kahiluoto, försänktes med
stenar och stora qvistar; bakom sundet mellan Leiluoto och
Asamaa förlädes 8 kanonslupar, bakom sundet mellan Kahi- *)
*) Bergraan-Schinkel IV, s. 287 och 294.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
