Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bedan i början af 1200-talet eröfrade moskoviterna
sydöstra Karelen, införde der den grekiskt-katolska läran samt
anlade Keksholm. När Torkel Knutson sedermera
verkställde sitt korståg mot karelerna och intog Keksholm, kommo
svenskarne för första gången i beröring med moskoviterna.
Under det första kriget med dem, åren 1293—1323, som
fördes med längre afbrott och omvexlande framgång, omtalas
blott tvenne större härjningståg från moskoviternas sida,
nem-ligen år 1311 öfver Finska Viken mot södra kusten af landet
samt 1322 mot Wiborgs län. Vanligtvis vedergällde
svenskarne moskoviterna med samma mynt. Afven under de
gränsoroligheter, som föreföllo åren 1337—1339, egde
ömsesidiga härjningståg rum. Under det krig, som Magnus Smek
utförde åren 1348—1350, framträngde moskoviterna blott en
gång, nemligen sistnämnde år, till Wiborg.
Sedermera hade finnarne fred i öfver ett århundrade ända
till det stora ryska kriget 1475—1510, hvarunder dock äfven
långa afbrott förekommo. De märkligaste härjningstågen
under detsamma egde rum åren 1475, 1479, 1488, 1494, 1495
och 1496, hvilka alla sträckte sig öfver mindre eller större
delar af östra Finland; år 1495 belägrades Wiborg och
Nyslott, hvarjemte landet härjades på 30 mils omkrets; år 1496
skedde först ett infall på vintren, hvarvid 7 000 menniskor
ihjälslogos, och ett på sommaren, då moskoviterna genom
Savolaks och Karelen framträngde till Tavastland och
belägrade Tavastehus, hvarjemte de ströfvade ända till Abo och
Torneå. Att skildra alla de rysligheter, som begingos under
dylika förstörelsetåg, hvilka vanligtvis företogos under
vintren då alla vattendrag voro tillfrusna, tillhörer mera den
allmänna historien, än krigshistorien. Ihågkommas bör dock,
att svenskar och finnar under sina plundringståg på
moskovitiska området, hvilka dock merändels hvarken voro så
många eller sträckte sig så långt, förmodligen ej heller foro
fram så särdeles varligt.
Sedermera följde åter ett halft århundrades fred, till
kriget under Gustaf Wasas sednaste regeringsår 1554—1557. I
slutet af förstnämnde år framträngde moskoviterna till
Wiborg och i Mars 1555 likaledes till Wiborg; i början af 1556
utgick för tredje gången en stor skara från Nöteborg till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
